Kategori: Storlopp

Det blev en riktig lång och intensiv arbetsdag igår. Men en riktigt trevlig sådan. Som jag skrev i en tidigare bloggpost, Klampenborgs derbydag är utan tvekan en av de bästa tävlingsdagarna under galoppsäsongen. Ingen annan skandinavisk galoppbana kan skapa en sådan stämning på publikplats. Ledningen på Klampenborg har dessutom all anledning att vara nöjd med publiktillströmningen. Jag fick aldrig någon publiksiffra, men nog måste det ha varit runt 3 000 personer på plats? I tider då ordet ”publikkris” är ett flitigt använt ord är det roligt att se att fin galoppsport fortfarande kan locka stora skaror till banan.

Jag borde kanske vara besviken, det blev ju ingen svensk seger i Derbyt. Men vad tusan, vinnande Master Kid var ju ruggig att skåda. En riktigt värdig vinnare. Honom vill jag se i Svenskt Derby den 10 augusti. Det gick inte att ta miste på tränare Bent Olsens och Jacob Johansens glädje efter loppet. Att vinna ett Derby är något som de flesta aktiva bara kan drömma om. Sympatiske Bent har försökt under många år, nu lyckades han äntligen. Jacob har redan smakat på segerglädjen en gång tidigare. Det är nu tio år sedan han lotsade Brown Ale först över linjen i den danska klassikern.

Jag tog en liten tur bland gästboxarna strax efter Derbyt. Det var inga överdrivet glada miner i svensklägret. Itsagroom var med en sjätteplats bäst av Fredrik Reuterskiölds fyra hästar. Jag vet att Fredrik hade betydligt högre förväntningar. Men det är bara att ta nya tag, inte minst på hemmaplan där stallets hästar verkar gå betydligt bättre. Vidare tror jag att vi kommer att få se mer av Le Roi senare i år. Hästen drabbades av infektioner tidigare i våras och Patrick Wahl har haft en kamp med klockan för att få honom klar till Derbyt. Den hästen har kapacitet för mer än den sjundeplats han kom in på.

Hos stall Lennart Jr Reuterskiöld var humöret av förklarliga skäl mer uppåt. Carpe Diem var visserligen ”bara” tvåa i Derbyt, men på det hela taget svarade stallets hästar för riktigt starka insatser den här söndagen. Peas and Carrots var ju bara läskigt bra. På några få galoppsprång visade femåringen en närmast explosiv acceleration och när han skar mållinjen var han ensam på banan. Om Peas and Carrots fortsätter så här så kan han vinna allt i år. Marit Sveaas, Stockholm Cup…

Slutligen några ord om Lumen. Jag gillar verkligen den hästen. Skimmelstoet tog sin tredje raka seger i Fawzia Stakes. Ole Larsen vet verkligen hur en häst ska matchas. Jag stod för övrigt bredvid Ole under loppet. När hästarna rundande sista sväng och hon gled upp utvändigt om Hot Fudge sa jag till honom: ”Det ser bra ut det här Ole, hon vinner.” Och visst gjorde hon det. Jag håller fortfarande Novasky som Sveriges bästa sto, men nu får hon kanske se upp. Någon mer än jag som vill se de båda hästarna i samma lopp?

Dags för årets första skandinaviska Derby. Det ser jag verkligen fram emot. Den danska derbydagen brukar alltid vara riktigt trevlig och inget talar för att söndagen blir ett undantag. Festklädda människor, blänkande fullblod, Champagne och solsken. Det är så en riktig derbydag ska vara. De övriga skandinaviska galoppbanorna får ursäkta. Ingen annan bana kan bjuda på samma stämning och gemyt som Klampenborg. Så är det bara och än så länge har åtminstone inte jag inte hört någon som inte håller med mig. Sedan finns det naturligtvis en mängd saker där den danska huvudstadsbanan blir akterseglad, men det kan vi lägga därhän just nu.

Jag har hunnit se ett femtontal derbyn sedan jag började jobba med galoppen. 2008 års upplaga lär inte gå till historien som ett av de bättre. Men vad spelar det för roll. Ett Derby är alltid ett Derby och ingen annan löpning kan prestige- och känslomässigt mäta sig med just det här loppet. Det är Derbyt som alla vill vinna. Ur svensk synvinkel ser söndagens lopp riktigt spännande ut. Kan vi förvänta oss en svensk seger? Det tycker i vilket fall jag. Jag blir nog en smula besviken om det inte blir blågult i vinnarcirkeln. Åtta svenska hästar i fältet – varav inte mindre än fyra från Fredrik Reuterskiöld – nog borde någon av dem lyckas sätta nosen först? Men för att vara lite mer diplomatisk. Jag har inget emot om det blir en danksägd häst som vinner för en svensk tränare. Jag tänker naturligtvis på förhandstippade Carpe Diem. Han blir mitt något fantasilösa vinnarbud. Lennart Jr Reuterskiöld har visserligen bara haft hästen en dryg månad, men han vet hur en derbyvinnare ska matchas och jag är övertygad om att hästen har fått ett perfekt upplägg inför söndagens klassiker.

Mitt drömscenario måste bli att Carpe Diem och Itsagroom kliver fram i händelsernas centrum mitt på det långa upploppet och att publiken sedan bjuds på en rafflande upploppsduell mellan de båda treåringarna. Två hästar tränade av två bröder. En brödrakamp! Vem som drar det längsta strået spelar egentligen ingen roll – åtminstone inte för mig. Sedan gör det självklart inget om det blir svenskt även på tredjeplatsen. Varför inte Le Roi? Jag vet att Patrick Wahl har haft siktet inställt på det här loppet hela vintern. Hästen har tyvärr inte riktigt infriat förväntningarna, men jag är säker på att Le Roi kan mer än sitt aktuella formtal.

Inför söndagen måste jag naturligtvis även nämna Peas and Carrots. Han bör ta sin tredje raka storloppsseger i Pokallöp (L). Jag har väldigt svårt att se vem som skulle kunna stoppa honom. Vinner han på söndag är det nog bara att fastslå att Skandinaviens bästa häst inte är en import som är köpt för miljontals kronor på en auktion på Irland eller Frankrike, utan en häst uppfödd i Danmark med en förhållandevis ordinär härstamning. Det är faktiskt värt att uppmärksamma. Vi ses på söndag!