De nya syntetiska banunderlagen har av många lyfts fram som galoppsportens frälsning. Inte minst under de senaste två åren då ett flertal uppmärksammade olyckor verkligen satt djurskyddet i fokus. Traditionell dirttrack anses förbruka lika många hästar som de toppmoderna underlagen räddar. Men dessvärre är det nog inte så enkelt att de nya materialen löser alla problem.
Både Santa Anita och Turfway Park har hamnat i blåsväder efter en mängd allvarliga olyckor under banornas senaste vintermeeting. Många känner säkert till att Santa Anita först lade om sin gamla dirttrackbana till Cushion Track, exakt samma underlag som används på Jägersros träningsbana idag. Det här blev dock en katastrof, främst p g a ett dåligt utfört dräneringsarbete. Cushion Tracken byttes därför senare ut till s k Pro Ride. Initialt visade sig det nya banunderlaget vara riktigt lovande och Breeders’ Cup-meetinget kunde t ex avridas utan någon allvarlig incident. Den fina trenden fick ett rejält avbräck under årets sista tävlingsdagar då fem hästar skadades under lika många dagar. Bl a stoet Indyanne i Grade 1-loppet La Brea Stakes.
Turfway Park i Kentucky har liknande problem. Åtta allvarliga incidenter rapporterades här under deras 21-dagarsmeeting. Ett riktigt dystert facit. Turfway Park använder det syntetiska underlaget Poly Track. Samma underlag finns bl a på Arlington, Keenland och engelska Lingfield.
Att de syntetiska underlagen i viss mån har reducerat antalet skadade hästar är säkert helt riktigt. De flesta amerikanska tränare verkar dessutom föredra dessa framför traditionell dirt. Men ingen ska tro att de ger någon revolutionerande effekt. Skador lär vi antagligen få leva med – varken vi vill eller inte.
