Jag satt just och kollade in den preliminära startlistan till söndagens tävlingar på Täby Galopp. Om vi bortser från Guldhandikapen som endast lockat fem hästar ser det riktigt bra ut. En V4-omgång med 41 hästar är väl fullt godkänt så här i februari? Spelet tuffar dessutom på riktigt bra just nu och det stärker åtminstone min tro på att galoppsporten har mycket att vinna på året runt tävlande. Det man kanske borde ta sig en funderare över är om det över huvud taget ska skrivas ut lopp i guldklassen under vintern. Jag tycker förvisso att den sportsliga nivån på dessa har varit ganska hyfsad de senaste månaderna, men att dela ut 100 000 kronor till fem hästar är knappast optimalt, varken ur ett spel- eller fördelningsperspektiv. Samtidigt ser det ut att finnas relativt gott om hästar i 45-57-klassen. Möjligen borde vi satsa ännu hårdare på just dessa under vintermånaderna och spara guldhästarna till vår, sommar och höst?
Ibland dyker de bara upp. Prestationerna som sänder härligt sköna rysningar genom kroppen. Quality Roads uppvisning i lördagens Donn Handicap (Gr 1) var tveklöst en sådan. Efter Elusive Quality-sonens seger i Florida Derby ifjol seglade Quality Road upp som ett av de hetare namnen inför de amerikanska Triple Crown-loppen. Men en rejäl hovspricka satte i stort sett stopp för treårssäsongen. Efter lördagens triumf råder det väl inga tvivel om att Todd Pletchers fyraåring är ”back on track”. Och vilka enorma fartresurser han har. Sexfurlongspålen passerades på 1,09,87 och när John Velazquez bad om det där lilla extra över upploppet accelererade Quality Road ifrån sina konkurrenter och skar mållinjen på 1.47,49 över de drygt 1 800 meterna. Därmed gjorde han mos av sitt tidigare banrekord på Gulfstream Park. Segermarginalen? Nästan 13 längder. Huga säger jag!
Jag får be om ursäkt för de långa uppehållen mellan bloggposterna de senaste dagarna. Saker och ting är en smula röriga just nu. Eller vi ska kanske säga omvälvande. Det är inte så att jag har onormalt mycket jobb. Nej, det har snarare att göra med att allt förändras så otroligt fort just nu och jag har nästan lite svårt att smälta det. Med betoning på nästan. Snabba växlingar är sannerligen inget vi är speciellt vana vid i galoppen. Jag har i vilket fall alltid upplevt det som ganska svårt att få till stånd stora förändringar.
En sak är säker. Mitt jobb i kommer att förändras en hel del under det här året. För första gången känner jag att jag verkligen får möjlighet att vara med och påverka utvecklingen. Det känns naturligtvis riktigt kul, men på samma gång kommer det bli ett tungt ansvar att axla. Allt kommer garanterat inte att bli problemfritt under resans gång. Men vem har sagt att det ska vara lätt att åstadkomma förändringar? Jag är däremot övertygad om att vi just nu har en unik chans att föra Svensk Galopp till helt nya nivåer. Vår sport måste växa för att överleva. Att väcka intresset för galopp hos fler människor i vårt avlånga land är därför den i särklass viktigaste uppgiften den närmaste tiden. Snart är det dags att kavla upp skjortärmarna och sätta igång!
Det ska mycket till för att jag ska stå över en tävlingsdag. Men ikväll sitter jag faktiskt hemma i mitt arbetsrum och inte i pressrummet på Jägersro. Det är nämligen snökaos i Skåne. Snöflingorna faller mer horisontellt än vertikalt. Så jag tog det säkra före det osäkra och stannade hemma.
Nu har jag möjlighet att fixa lite med Täbys hemsida och annat småjox samtidigt som jag följer Jägersro på liven.
På tal om snö. Jag snackade som hastigast med Vanja tidigare idag. Hon bekräftade mycket riktigt att det blev totalfel för Snow Runner i dubaidebuten. Han tappade start, fick jaga första biten och sedan slutade jockeyn rida mitt på upploppsrakan. Nu håller vi tummarna inför nästa start, som förhoppningsvis blir nästa vecka. Men dessförinnan ska vi naturligtvis hålla ett öga på Calrissian. Fredrik Reuterskiölds toppsprinter startar i det första loppet på Meydan redan nu på fredag. Distansen är 1 200 meter och Pat Smullen rider.
Jag hoppas att ni har upptäckt min lilla Twitter-widget i högermarginalen på bloggen. Sedan ett par dagar tillbaka uppdaterar jag den inte enbart med egna inlägg. Jag försöker även ”retweeta” en del läsvärda nyheter från sajter som Racing Post, Thoroughbred Times och Bloodhorse. Dessa inleds med ”R T”. För att läsa hela artikeln är det bara att klicka på den lilla länken i slutet av varje post.
Nu har galoppsportens nya portal svenskgalopp.se varit online i fyra veckor. Eftersom jag är infokoordinator för sidan är det väl inte mer än rätt att jag surrar lite om den i min blogg. Det betyder naturligtvis även att ni har möjlighet att ge synpunkter och ställa frågor.
På det hela taget har sajten fått ett positivt bemötande och när jag går in och kollar besöksstatistiken så noterar jag att allt fler börjar upptäcka den. Det är naturligtvis kul. Ambitionen är att svenskgalopp.se ska bli din naturliga utgångspunkt för att nå sportens olika informationskanaler på nätet – oavsett om du är expert eller nybörjare.
De flesta verkar alltså vara nöjda med den nya hemsidan. Samtidigt är det naturligtvis ofrånkomligt att det dyker upp en del frågor och missuppfattningar. Några frågetecken tänkte jag räta ut direkt.
För det första. Svenskgalopp.se är inte en nyhetssajt. Det finns visserligen en nyhetsruta som vi kallar ”Just nu i Svensk Galopp”. Här har vi möjlighet att publicera en del riktigt stora nyheter och meddelanden, t ex att galoppsporten samlade in 200 000 kronor till cancerforskningen och att det är dags att rösta på Årets Hästar. Men ”Just nu i Svensk Galopp” ska inte betraktas som en uppdaterad variant av den tidigare nyhetsrapporteringen på galoppsport.se. Denna har som ni säkert redan noterat utgått. Samma sak gäller i stort sett nyheterna på banornas hemsidor. Den närmaste tiden kommer alltså allt (textbaserat) nyhetsmaterial att koncentreras till Skandinavisk Galopp. Av just den anledningen har vi skapat en ruta med så kallade rss-länkar som ger dig tillgång till alla de senaste nyheterna på Skandinavisk Galopp via förstasidan på Svenskgalopp.se.
För det andra. Många undrar varför vi inte profilerar dansk och norsk galopp på svenskgalopp.se. Vi ska väl värna om det skandinaviska samarbetet? För mig är svaret ganska självklart. Svenskgalopp.se är den officiella hemsidan för Svensk Galopp AB. Syftet med sajten är att stärka varumärket Svensk Galopp. Målet är att galoppsporten ska förbättra sin position och växa till en av de tio största sporterna i landet. Övrevoll och Klampenborg är som ni alla vet inte en del av Svensk Galopp AB. Jag tror att ni förstår poängen. Besöker ni svenskfotboll.se så hittar ni information om just svensk fotboll och inget annat. Men arbetet med att utöka det skandinaviska samarbetet ligger naturligtvis fast och de stora gemensamma arrangemangen kommer så klart att lyftas fram på svenskgalopp.se
Till sist vill jag poängtera att det finns mycket kvar att göra på sajten. I dagsläget vill jag inte gå in på detaljer men jag kan säga så mycket att foto och video, d v s multimedia, kommer att vara två viktiga ingredienser i det fortsatta arbetet. En ökad närvaro i sociala media är dessutom något som är prioriterat. Ni har väl inte missat att Svensk Galopp finns på Facebook sedan årsskiftet? Istället för att kunderna på eget initiativ söker sig till Svensk Galopp, flyttar Svenskt Galopp in där kunderna finns. Vidare är banornas hemsidor föråldrade och ligger dessutom på olika webbhotell. Det är både dyrt och omständigt i det långa loppet. När svenskgalopp.se väl är färdig fortsätter vi alltså förändringsarbetet med att integrera de övriga sajterna på ett bättre och smidigare sätt. Men det kommer knappast att ske de närmaste månaderna.
Det är inte lätt när det är svårt, brukar jag alltid säga. Och ibland är galopp allt annat än lätt. Förra veckan besegrade Panduro Double Pat med fem längder. Idag möttes de på nytt. Den här gången besegrade Double Pat Panduro med sex längder. Trots att Panduro stod ytterligare ett kilo bättre till. Inte helt lätt att räkna ut.
Nåja, gamla lopp är ointressanta. Låt oss istället spana in morgondagen. Det rids ju en V4 på Täby Galopp och jag tänkte i vanlig ordning lösa den gåtan på 16 rader utan spik.
V4-1 är en småklurig handicap för arabhästar. Pantana har både färsk form två raka triumfer under västen. Kan naturligtvis vinna på nytt. Samwise var över förväntan i säsongsdebuten. Givet motbud.
Guldhandikapen, V4-2, ser riktigt fin ut på förhand. På pappret tycker jag att Sabre Light är det bästa vinnarbudet. 2 000 meter är klockrent, men det är så klart ett litet frågetecken hur han hanterar vinterbanan. Valbonne var riktigt duktig som tvåa bakom Erroll i förra starten. Det var år och dagar sedan fuxen fick göra ett besök i vinnarcirkeln. Dags nu? Beat The Odds ska inte nonchaleras, trots att han går upp i klass. Polar Bear säljer sig dyrt i spets. Är inte 2 000 meter lite kort för Elegant Song? Som sagt, en riktigt spännande uppgörelse så här mitt i vintern.
Det är sannerligen inte lätt att hitta en segersugen häst i V4-3. Go Away avslutar alltid starkt, men räcker det hela vägen? 2 400 meter bör vara i längsta laget för Flying Fraam. Joyride of Love överraskade i mitten av december. Andra raka nu?
Två hästar kan faktiskt vara ett bra lås i Amatörlöpningen, V4-4. Fingers Crossed eller Merrimac, det är frågan. Det finns väl en hel del som talar för att vi får se ett av namnen i vinnarcirkeln.
Det händer en del spännande saker den kommande helgen. På fredag kväll arrangerar ATG sin stora hästgala i Göteborg. Eller ska vi kalla den för travgala? För ärligt talat, galoppen får inte mycket plats när storebror ska hylla sina två- och fyrbenta profiler i en mängd olika kategorier. Nej, alla galoppfantaster får hålla sig ytterligare en månad. Årets Hästfest på Täby Park Hotel är kanske inte lika påkostad och ”fancy” som den i Göteborg, men det är trots allt galoppens eget arrangemang. Upplägget med att kora Årets Galoppör i Göteborg och resterande vinnare på Täby en månad senare är säkert förvirrande för många. Jag tycker personligen att upplägget är mindre lyckat. Samtidigt har det sina goda sidor. Galoppen får chansen att visa upp sig i de lite större sammanhangen och det är självfallet positivt. Och hur skulle det se ut om galoppen inte alls fanns representerad på ATG-galan? Vi måste ju markera vår plats och visa att galoppen är en viktig del i ATG.
Hur som helst, snart vet vi vem som är Årets Galoppör. Samtliga tre kandidater är väl på sätt och vis värda titeln. Min inte helt vilda gissning är det blir Peas And Carrots. Bara namnet räcker säkert en bra bit i sammanhanget. Visst finns det en del galoppkunniga medlemmar i Svenska Hästsportsjournalisters Klubb, men det går inte att komma ifrån att majoriteten bevakar trav och har relativt dålig koll på vad galoppörerna uträttar på tävlingsovalerna. Peas and Carrots blev ju Årets Galoppör 2008 och många lägger nog sin röst på en häst de känner till. Samtidigt uträttade Peas And Carrots inte lika mycket som Calrissian och Ellis Lad på de svenska banorna under fjolåret. Det kan så klart ligga honom i fatet. Lite spännande är det faktiskt.
På lördag eftermiddag har Göteborgs Galoppsällskap en viktig extrastämma. Det är dags för sällskapets medlemmar att ta ställning till om Göteborg Galopp ska införlivas i nya Svensk Galopp. Jag gissar att det hela blir en ren formalitet, men man ska kanske inte ropa hej förrän klubban har fallit. Jag är i vilket fall övertygad om att Göteborg Galopp har väldigt mycket att vinna på den nya ordningen. Och finns det egentligen något alternativ?
Den nya tjänsten med ”street view” på Google Maps är ganska rolig. Klickar man på Norrtäljevägen dyker den här välbekanta vyn upp. Vad blir nästa steg? Tänk, om ett par år kan vi kanske följa racen och träningsjobben live via satellit… Klicka uppe i högra hörnet för fullskärm.
2009 var tveklöst stonas år i USA. Ingen lyckades väl undgå Rachel Alexandras och Zenyattas framfart på tävlingsovalerna. Två värdiga kandidater till titeln Horse of the Year. Men vem förtjänade den mest? Det har varit den stora snackisen i USA sedan Zenyattas brillianta sprutseger i Breeders Cup Classic i början av november. Nu är det i vilket fall avgjort. Titeln gick till den yngsta i duon; Rachel Alexandra, med 56% av rösterna. Vad kan vara mer passande än att rekapitulera hennes mäktiga uppvisning i Preakness Stakes. Inte sedan 1924 hade ett sto lyckats vinna det amerikanska Triple Crown-loppet. Trots en ganska tuff resa och en ofördelaktig bana fixade Rachel Alexandra uppgiften under Calvin Borel. Hennes prestation var allt annat än en bluff.
Övriga Eclipse Award-vinnare:
Tvååring hingst: Lookin At Lucky
Tvååring sto: She Be Wild
Treåring h/v: Summer Bird
Treåriing sto: Rachel Alexandra
Äldre h/v: Gio Ponti
Äldre sto: Zenyatta
Gräshäst h/v: Gio Ponti
Gräshäst sto: Goldikova
Sprinter h/v: Kodiak Kowboy
Sprinter sto: Informed Decision
Hinderhäst: Mixed Up
Lärling: Christian Santiago Reyes
Jockey: Julien Leparoux
Tränare: Steve Asmussen
Ägare: Godolphin Racing
Uppfödare: Juddmonte Farms
Stefan Olsson, har jobbat aktivt inom svensk galopp i drygt tio år. Arbetar inom mediaservice, vilket innebär att jag fotograferar, skriver artiklar, tippar lopp och håller galoppbanornas hemsidor uppdaterade. [ Kontakta mig ]
Senaste kommentarerna