Några korta reflektioner från Jubileumsderbyt

Då var det avgjort! Det 100:e Svenska Derbyt på Jägersro. Jag ska inte bli långrandig utan nöjer mig med några korta och högst personliga reflektioner från årets stora prestigedag i Svensk Galoppsport.

Vi kan börja med det sämsta, så är det undanstökat. Vädret sög verkligen. Det började regna en timme före start och strax efter att den sista besökaren lämnat banan lättade molntäcket. Snacka om otur!

Publiksiffran på drygt 5 200 personer var ändå bra. Riktigt bra med tanke på vädret. Annars tror jag att 7 000 personer hade varit fullt rimligt. Den tunga satsningen på marknadsföring gav bevisligen viss effekt.

Eftersom jag avsagt mig uppdraget att även skriva tävlingsreferatet hade jag en rimlig chans att ta mig ut på publikplats i ett par omgångar. Huvudrestaurangen var i stort sett fullsatt och det var gott om folk på caféläktaren. Ja, till och med i den alla andra dagar tomma totohallen var det riktigt välfyllt. För en gång skull användes hela den annars överdimensionerade läktaren en galoppdag på Jägersro.

I ”Derby Village” på innerplan såg det lite trångt ut. Även om det fanns ett stort och några mindre tält så byggde inte konceptet på alla skulle vistas under dessa. Jag gissar även att det var i kyligaste laget att sitta utomhus. 

Med galoppens mått mätt var totalomsättningen på spelet fantastisk. Jag kan ha fel, men jag har för mig att den tidigare rekordsiffran ligger på ca 13 miljoner kronor. Och det var ganska många år sedan nu.

Söndagens siffra uppgick till 13,4 miljoner kronor. Fast jag undrar just vad ATG säger om V75-omsättningen på knappt 7 miljoner kronor? När travet arrangerar V75 Grand Slam brukar omsättningen ligga på ca 13 miljoner kronor. Men nu blev det ju ändå jackpot, så i just det här fallet spelar det kanske mindre roll.

Rent sportsligt var det ju riktigt roligt att Dorcia fixade en hemmaseger. Lennart Jr Reuterskiöld och Carlos Lopez gjorde det igen, precis som med Duke of Burden ifjol. Dessutom kul när en av de mindre betrodda hästarna och därtill ett sto vinner.

För mig personligen var det ganska kämpigt och en arbetsdag jag mest ville ta mig igenom. Jag har egentligen inga problem med regn. Problemet är att kamerautrustningen snabbt blir genomvåt och förutsättningarna att få bra bilder blir allt annat än optimala. Men det blev ju bilder, även den här gången.

När den rätta Derbykänslan inte längre vill infinna sig

Okej, jag borde kanske skriva några rader här på bloggen. Lite för att hålla den ”up to date”. Det är trots allt ett tag sedan jag lade upp den senaste bloggposten. Inte för att det är så många som läser bloggen längre. Men det är ju ändå Derbyvecka och på söndag rids den 100:e upplagan på Jägersro.

Inte för att det varit mycket ”Derbyfeeling” för min del. För sedan några år tillbaka är jag helt bortkopplad från allt som kan kategoriseras förhandsarbete inför olika tävlingsdagar. Numera sträcker sig mitt uppdrag inte längre än till att bevaka tävlingarna, leverera materialet och sedan återgå till ett liv utanför sporten.

En stor kontrast till hur det såg ut för några år sedan då mitt engagemang i galoppsporten tog upp sju dagar i veckan och mer eller mindre kunde kategoriseras som en livsstil. Det var liksom lite roligare på den tiden. Och det kändes mer som om man gjorde någon egentlig nytta. 

För egen del bevakar jag mitt 24:e Svenska Derby på söndag. Förmodligen ingen imponerande siffra. Det finns säkert en del som har varit med om betydligt fler upplagor. Fast å andra sidan har jag inte missat någon full galoppdag på Jägersro de senaste 22 åren. Det är möjligen ett lite mer svårslaget rekord. Trots det – efter alla dessa år – känner jag mig inte längre riktigt hemma i sporten.

Men jag hoppas att det blir en kanondag på söndag. Jag råkar dessutom veta vilken häst som vinner Svenskt Derby, men det tänker jag minsann inte avslöja här!

TBT: Svenskt Derby 1997

Det är torsdag och dags för en Throwback Thursday-post på bloggen. Det 100:e svenska Derbyt närmar sig med stormsteg och vad vore mer passande än att plocka fram ytterligare ett gammalt derbyminne.

Den här gången har vi tagit oss 20 år tillbaka i tiden, närmare bestämt till 1997. Svenskt Derby hade en samlad prispott på 1.2 miljoner kronor och segerchecken på 660 000 kronor gick till Chirac. För Wido Neuroth och jockey Fredrik Johansson var detta den första svenska Derbysegern tillsammans. Båda hade dock redan en inteckning i den prestigefyllda löpningen. Fredrik hade året före lotsat Palatal först över mållinjen och Wido sadlade ut Lorofino till seger 1993.

Chirac tävlade i Stall Perlens välbekanta ägarfärger. Och alla som följt galoppen de senaste årtiondena vet att Derby-framgångarna för Neuroth, Johansson och Perlen skulle fortsätta; 1999 med Valley Chapel, 2002 med Val De Mar, 2007 med Appel Au Maitre och senast 2009 med Handsome Hawk.

Chirac var inte speciellt betrodd i loppet och gav ett vinnarodds på 10,69. På bilden ser det ut som om hingsten vinner ganska lätt. Men jag vill minnas att Rambo Flyer spurtade urstarkt under Yvonne Durant och vid målgång skilde det endast en halv längd mellan de båda hästarna.

Trots flera gedigna insatser i relativt tuffa sällskap lyckades Chirac faktiskt inte vinna fler löpningar efter triumfen i Svenskt Derby. Belmez-sonen avslutade tävlingskarriären som knappt slagen trea bakom Royal Dancer och Banzhaf i Songline Classic året därpå.

Ännu ett strålande arrangemang på Strömsholm

Det är söndag och jag håller så smått på att smälta de senaste dagarnas tävlingar. Så samtidigt som jag följer upplösningen av 24 timmarsracet på Le Mans tänkte jag skriva ihop några korta reflektioner.

Igår hade jag förmånen att få uppleva ytterligare en fantastisk tävlingsdag på Strömsholm. Jag har skrivit det tidigare, men det är värt att upprepa. Grand National-tävlingarna på Strömsholm bygger på engagemang, gemenskap, tradition och inte minst ett brinnande intresse för sporten. Ingredienser som jag till stor del anser gått förlorade i stora delar av den svenska galoppsporten de senaste åren.

När du kommer till Strömsholm känner du dig välkommen. Någon säger några uppmuntrande ord och säger att du gör ett bra jobb. Sådant är helt avgörande för att hålla ett engagemang vid liv. Tillsammans med det faktum att jag faktiskt gillar galopp är det nog den avgörande anledningen till att jag fortfarande håller mig kvar i sporten.

Strömsholm bygger nästan uteslutande på ideellt arbete och hade aldrig kunnat genomföras utan alla volontärer. Jag har mest kontakt med Elisabeth och Magnus, men hela arrangemanget är ett lagarbete och jag vet att alla sliter stenhårt för att tävlingarna ska kunna genomföras. Just i år vill jag hylla David för en otrolig insats med att sköta referaten, speakerrollen och intervjuerna i samtliga 15 lopp. Imponerande!

De sportsliga prestationerna på Strömsholm har uppmärksammats en del i andra kanaler. Många följde förhoppningsvis även live-sändningen. Det är väl bara att konstatera att tjeckiske tränaren Stanislav Popelka hade ett par riktigt bra hästar med sig i transporten. Lägg därtill Josef Bartos som är en riktigt duktig hinderryttare. Men det var så klart roligt för hemmagänget att Calvados tog hem Champion Hurdle.

Precis som tidigare år bestämde jag mig för att dra hem till Skåne när jag hade laddat upp och indexerat alla bilderna från tävlingarna. När jag passerade Jönköping vid halv tio ångrade jag nästan att jag inte stannade kvar och deltog vid festen. Som tur var lyckades jag hålla mig vaken och var hemma i Lund strax efter midnatt.

Det har så klart hänt mer i galoppsporten. I torsdags hade vi Voterlöpning och Svenskt Derby Trial hemma på Jägersro, två av de mest intressanta löpningarna på säsongen. Tyvärr var det endast 602 personer som valde att följa upplösningen på plats. En tråkig siffra om ni frågar mig.

Men sporten var det sannerligen inget fel på. Francisco Castro-tränade Stricker var ju hur bra som helst. Lite märkligt att han inte var mer spelad med tanke på att det var den högst handicapade hästen i fältet. Den stora frågan nu är om Stricker verkligen kommer att stå 2 400 meter i Derbyt. Jag är lite tveksam. Där tror jag att måltvåan Plata O Plomo kan bli giftigare.

En häst som däremot står distansen är Lennart Jr Reuterskiöld-tränade Gold Tyranny, som visade en otrolig förbättring genom sin överlägsna triumf i Derby Trial. Nu har han plötsligt ett handicaptal på 88 och får väl betraktas som en av förhandsfavoriterna inför det 100:e Derbyt. Och om han inte vinner det svenska lär väl den danska motsvarigheten vara en straffspark?

På måndag är det Stockholms Stora Pris på Bro Park. Jag är tyvärr inte på plats då. Istället sitter jag hemma och skriver tävlingsreferatet. Inte jätteinspirerande, men det får väl gå det med.