Fest och allvar i helgen

Det händer en del spännande saker den kommande helgen. På fredag kväll arrangerar ATG sin stora hästgala i Göteborg. Eller ska vi kalla den för travgala? För ärligt talat, galoppen får inte mycket plats när storebror ska hylla sina två- och fyrbenta profiler i en mängd olika kategorier. Nej, alla galoppfantaster får hålla sig ytterligare en månad. Årets Hästfest på Täby Park Hotel är kanske inte lika påkostad och ”fancy” som den i Göteborg, men det är trots allt galoppens eget arrangemang. Upplägget med att kora Årets Galoppör i Göteborg och resterande vinnare på Täby en månad senare är säkert förvirrande för många. Jag tycker personligen att upplägget är mindre lyckat. Samtidigt har det sina goda sidor. Galoppen får chansen att visa upp sig i de lite större sammanhangen och det är självfallet positivt. Och hur skulle det se ut om galoppen inte alls fanns representerad på ATG-galan? Vi måste ju markera vår plats och visa att galoppen är en viktig del i ATG.

Hur som helst, snart vet vi vem som är Årets Galoppör. Samtliga tre kandidater är väl på sätt och vis värda titeln. Min inte helt vilda gissning är det blir Peas And Carrots. Bara namnet räcker säkert en bra bit i sammanhanget. Visst finns det en del galoppkunniga medlemmar i Svenska Hästsportsjournalisters Klubb, men det går inte att komma ifrån att majoriteten bevakar trav och har relativt dålig koll på vad galoppörerna uträttar på tävlingsovalerna. Peas and Carrots blev ju Årets Galoppör 2008 och många lägger nog sin röst på en häst de känner till. Samtidigt uträttade Peas And Carrots inte lika mycket som Calrissian och Ellis Lad på de svenska banorna under fjolåret. Det kan så klart ligga honom i fatet. Lite spännande är det faktiskt.

På lördag eftermiddag har Göteborgs Galoppsällskap en viktig extrastämma. Det är dags för sällskapets medlemmar att ta ställning till om Göteborg Galopp ska införlivas i nya Svensk Galopp. Jag gissar att det hela blir en ren formalitet, men man ska kanske inte ropa hej förrän klubban har fallit. Jag är i vilket fall övertygad om att Göteborg Galopp har väldigt mycket att vinna på den nya ordningen. Och finns det egentligen något alternativ?

Heltrevlig galakväll på Jägersro


Ni har säkert redan noterat att det var stor hästgala på Jägersro i fredags. Precis som ifjol blev det en riktigt trevlig tillställning. Sedan galan flyttade från den lätt dekadenta festlokalen Amiralen till restaurangen på Jägersro har den verkligen höjt sig ett snäpp. Framför allt maten har blivit avsevärt mycket bättre. Att servera en trerättersmeny till 500 personer är aldrig någon tacksam uppgift. Stefan Allansson med personal får dock med beröm godkänt. Och det säger jag inte bara för att jag blev bjuden på kalaset. Dessutom var det riktigt kul att se så många välkända personer från galoppen i den månghövdade publiken. Det ser jag som ett tecken på att galoppsporten är stark på Jägersro.

Över till vinnarna. Först och främst ska jag kanske säga att jag inte haft något som helst inflytande på resultatet.

Peas And Carrots tog hem två tunga titlar, Årets Galoppör och Årets Äldre Galoppör. Konkurrensen var riktigt tuff, men Peas and Carrots är ändå en värdig vinnare. Han tog en Grupp 3 samt två Listed-titlar förra året. Sedan kan man kanske säga att några av utmanarna matchades i lite tuffare gäng. Då tänker jag främst på Calrissians och Tertio Blooms starter på Longchamp.

Fredrik Reuterskiölds tvååringar dominerade verkligen ifjol. Aces Star seger i Vinterfavoriternas Pris var en riktigt vass prestation och en tung merit i sammanhanget. USA-importen var naturligtvis en värdig vinnare.

Bland treåringarna såg det både jämnt och lite mer ovisst ut. Hur jämför man t ex Sligo Stars fina placeringar i Voter, Derby och Hurricane med Inchilines och Una Horas dubbla klassiska segrar i Danmark? Svårt så klart. Att juryns val föll på Una Hora tycker jag är lika roligt som överraskande. Det Francisco Castro-tränade stoet vann Dansk Oaks, Dansk St Leger och avslutade säsongen med en mäktig uppvisning mot de äldre stona i Jockeyklubbens Avelslöpning (L). Una Hora finns inte med bland nomineringarna till titeln Årets 3-åring i Sverige. Däremot är hon en skarp utmanare till Novasky om titeln Årets Sto.

Vi går vidare till de tvåbenta vinnarna.

Manuel Martinez blev champion på Jägersro ifjol och dessutom tvåa bakom Gråberg nationellt. Han vann dessutom ett flertal storlopp. Inte mycket att orda om alltså.

Fredrik Reuterskiöld tog hem tränarchampionatet på både Jägersro och Täby Galopp ifjol. Lägg därtill det nationella championatet. Här behövde väl inte juryn fundera alltför länge.

Att Peter Jardby skulle bli Årets Amatör var naturligtvis också självklart. Peter hade ett helt makalöst fjolår och sadlade ut flera fina vinnare.

Att Jägersro uppmärksammar Årets Skötare tycker jag är ett heltrevligt initiativ. Mariusz Gruchala är väl inte en person som gör alltför mycket väsen ifrån sig, men alla som har lite insyn i stallarna vet att han slitit hårt och plikttroget hos Stall Castro under många år. Han var definitivt värd den här utmärkelsen.

Sist men inte minst blev Shane Karlsson Årets Komet. Inte heller här kan jag finna någon bättre motkandidat. Shane har visat fin talang i sadeln och har, inte minst med tanke på sin fina ridvikt,  riktigt goda förutsättningar att etablera sig i den Skandinaviska jockeyeliten de närmaste åren.

En mindre rolig dag

Den här bloggen är allt en smula märklig. Under sommarhalvåret när jag har mängder av saker att skriva om och tonvis med bilder att publicera. Ja, då finns det nästan ingen tid. Nu under vintern har jag faktiskt en hel del ledig tid, men verkligen inte mycket att skriva om. Och bilder ska vi ju inte tala om…

Vad jag kanske trots allt borde skriva om är att jag känner mig en smula nedstämd. Av vilken anledning undrar ni kanske. Jo, två av sportens stora profiler har på kort tid gått ur tiden.

För en dryg vecka sedan fick jag beskedet att Bengt Forsman lämnat oss. Bengt var en person jag lärde känna relativt snabbt när jag var ung och ny i sporten. En riktig gentleman. Någon man alltid kunde växla ett par ord med, antingen runt ledvolten på Jägersro eller på Täbys sekretariat. Bengt var väldigt ung i sitt sinne och trots en åldersskillnad på närmare 50 år kände jag alltid att vi var på samma plan. Jag kommer att sakna honom väldigt mycket.

Så idag såg jag att Staffan Svenby avlidit efter en tids sjukdom. Som de flesta säkert känner till ägde Staffan många framgångsrika galoppörer tillsammans med sin hustru Vivy (Stall Tandem). Staffan var en på många sätt fascinerande person. En entreprenör ut i fingerspetsarna vars kunskaper, inte minst från motorsporten, var oerhört värdefulla för galoppen. Idag kan jag naturligtvis fråga mig om vi verkligen drog full nytta av dem. Staffan var en väldigt engagerad och dessutom kunnig hästägare. Han hade alltid intressanta, väl pålästa och ibland lite provocerande frågeställningar på Fältrittklubbens möten. En person jag verkligen såg upp till och respekterade. Det kommer inte att bli lätt att fylla det tomrummet.

Mina tankar går främst till Bengt och Staffans familjer.

God Jul!


Men med den här bloggposten vill jag passa på att önska alla galoppvänner, kunder, aktiva och naturligtvis just dig en riktigt God Jul.

Precis som tidigare år skickar jag inte ut några julkort eller andra julgåvor. Istället försöker jag göra världen en smula bättre genom att sända in ett bidrag till Världsnaturfonden, Läkare Utan Gränser samt Daniel Mattsson-insamlingen till stöd för cancerforskningen.