Kategori: Vardagsgalopp

Som sagt, fullständigt underbart kapplöpningsväder på Jägersro idag. Här några snabba noteringar efter en gemomspaning av lopprepriserna:

Lopp 1:
Jacob var rejält segersugen den här torsdagen och inledde en snygg trippel i sadeln på högreste El Gradioso. Perfekt lopp i draget bakom ledande Just a Dancer och sedan undan till säker seger. Jag hade själv tippat Firefox, men att lira ner honom till 1,8 ggr degen var väl i friskaste laget. Femåringen satt tyvärr fast bakom ledaren på upploppet och det tog lite tid innan Annelie hittade fritt spår, annars hade det nog blivit favoritseger. Karola och Shane lämnade in protest mot måltvåan, helt korrekt att den blev avslagen.

Lopp 2:
En årsdebut som lovar gott inför framtiden. Att Sweet Fox Fever skulle vinna var knappast någon vågad gissning, men jag hade inte väntat mig att hon skulle göra det så enkelt. Bra med från start och accelererade undan på ett riktigt fint sätt när Rafael bad om mer på upploppet. Nästa uppgift blir nog Store Sprint i Köpenhamn i början av maj. Där kommer hon säkert att göra bra ifrån sig. Sedan återstår det väl att se om hon kan hävda sig mot våra bästa sprinters. Övriga hästar var väl mer eller mindre statister.

Lopp 3:
Rafael red friskt i ledningen med debutanten Red Double. Krafterna tog slut mitt på upploppet och det var fullt förståligt. Sharav var säkert stärkt med ett lopp i kroppen och visade att 1 600 meter inte var några bekymmer. Att han bröt inåt sista biten är inte mycket att säga om. Rafael lät nog det hela se värre ut än vad det egentligen var. En chansning som skiljedomstolen inte gick på. Ett stort ”lira nästa gång” sätter vi på Party Cat som avslutade riktigt vasst från ett dåligt läge i kön.

Lopp 4:
I stort sett fyra hästar på linje i utgången av sista sväng. Scat såg klart starkast ut, samtidigt som favoriten Ramblas började hissa nödflagg. Men det var Indian Pacific som drog det längsta strået, mycket tack vare Jacobs effektiva finish. Indian Pacific gjorde det skapligt ifjol och avslutade bl a säsongen med en god andraplats bakom Trainer’s Trial. Trots det var han naturligtvis en smula svårbedömd. Scat fick nog lite mjölksyra sista biten, inget att orda om. Djangos yngre halvbor kommer säkert att vara förbättrad i nästa start. Jag tror faktiskt att han kommer att tillhöra kulltoppen i år. Klart frågetecken måste vi sätta på Ramblas, jag trodde att han skulle sopa rent i det här loppet.

Lopp 5:
Moulli Cat bukar svara för stabila insatser och det var kul att hon fick in en fullträff här. Manuel hittade en bra position strax bakom ledarduon Major Gunn’s och Gone East. Den sistnämnde gjorde comeback och behövde helt klart loppet. Major Gunn’s höll betydligt bättre men fick släppa taktpinnen kort före mållinjen, som flera gånger tidigare. Själv trodde jag på Exenetos, men han visade inte samma explosiva speed som senast.

Lopp 6:
Ännu ett snyggt lopp av Manuel Santos. Rundade ledande Rameses i utgången av sista sväng och sände iväg Crossfield Lad till en smått överlägsen seger. Katharina lät klart uppåt beträffade chanserna när jag snackade med henne tidigare i veckan. Med facit i hand hade hon helt klart för sig.

Övrigt:
Kanske fick vi se en av dagens läckraste hästar i kvalet. Francisco Castro ser ut ha en riktigt fin häst i treåriga stoet Orzini. Under Isadora Karlsson avverkade Orpen-dottern de 1 000 meterna på gångbara 1.04,5 och såg riktigt stark ut.
Skapligt med folk runt ledvolten denna Skärtorsdag, men totalomsättningen var ca en halv miljon mindre än vanligt. Mindre norska pengar samt dag före helg är väl två anledningar till det.

Det var nog inte årets bästa lopp idag. Dr McDreamy var visserligen duktig under sina första starter ifjol. En blek avslutning på säsongen samt årsdebut gjorde inte honom till något riktigt hett spelobjekt i mina ögon. Ibland har man fel. Daytime fick ett ganska konstigt lopp. Bra med i början, kunde inte hänga med när tempot ökade 800 m kvar, men kom sedan tillbaka igen med små nätta kliv. Wiesensturm drog igång sin patenterade långspurt på bortre lång. Ibland når han fram, andra gånger inte. 2 400 meter kan ha varit i drygaste laget för Walk The Plank och då går det inte att tillbringa större delen av loppet ute i spåren. Tina red däremot smart med Irish Lad och det belönades med en liten matlapp.