Några korta noteringar från torsdagens tävlingar på Täby.
Hösten är tvååringarnas tid. Om treåringarna inte uträttat något vid det här laget så har tåget i stort sett redan gått. De äldre hästarna får jag se året runt. Tvååringarna har däremot en hel del spännande uppgifter kvar. Därför såg jag mest fram emot att se de tre löpningarna efter streckspelet.
Erroll och Sligo Star är tveklöst två individer som man lugnt kan putta in i den Skandinaviska tvåårseliten. Dagens upploppsfight blev allt en smula konstig. Två blinkersförsedda hästar – sida vid sida över hela rakan. Jacob började ”gnugga” redan i början av upploppet. Fredrik satt avvaktande på Erroll. Jag tror faktiskt att Fredrik hade räknat med att Erroll skulle visa lite mer ”turn of foot” sista 50 meterna. Någon direkt tempoväxling blev det väl egentligen inte, men Erroll drog trots allt det längsta strået. En fin insats. Fortsättning följer för duon.
Terre Adélie har jag diggat sedan jag såg henne vinna första gången. Hon var ursäktad i förra starten men dagens insats måste väl ändå stämplas som en besvikelse. Därmed inte sagt att hon var dålig. Bäst i spets kanske? Riktigt positiv var däremot The Bishop’s Boy. Ett par pluspoäng ger vi väl även Rafael Schistl? Han rider i medvind just nu.
Jag gillade även debutanten Snia, som vann trots att hon inte fick speciellt mycket serverat. Fartfylld sa Tommy och det stämde ju ganska bra. Hon kommer säkert att bli nyttig framöver. När det gäller storfavoriten El Miracle så bekräftade han väl än en gång att han är en smula sällskapssjuk.
På både hemsida och program hade vi flaggat för att Guldhandikapen skulle bli en duell mellan Cattlemans Clipper och Valbonne. I mitt tips i Travronden hade jag två streck på både V4 och LD-systemet, Cattlemans Clipper före Valbonne. Det är långt ifrån alltid det blir som man förutspår i den här branschen, men just idag stämde det helt perfekt. Hästarna var etta respektive tvåa i mål. Jag tänker dessutom passa på att sätta en fet ”lira nästa gång-stämpel” på Cece Runner. Han höll strålande som trea och det är roligt att se att Malin Roth fått fart på sina hästar efter en bedrövlig start på säsongen.