Vackert väder och inga allvarliga incidenter. Fredagseftermiddagens tävlingar på Strandängen var riktigt trevliga. Skapligt med folk på plats, god stämning, blygsamt spel, ungefär som väntat.
Snackade med en del ryttare. De flesta menade att banan var bättre i år jämfört med tidigare. Relativt fast, men inte stenhård. Antagligen finns det alltid en del svikt i banan oavsett väderlek med tanke på att det är lös sandjord under gräset. I år var dessutom ”uppullingsslingan” tydligare markerad så att hästarna inte försvann rakt ut i skogen efter målgång. Utmärkt! Vidare fanns det nya gäststallar i anslutning till banan. Suveränt tyckte säkert flera av hästarna. Boxarna var nämligen uppställda direkt på gräset, gott om godis på boxgolvet med andra ord.
Vad som fortfarande inte är så bra är att det är helt omöjligt att se vad som händer i loppen från publikplats. Inte oviktigt om man har lirat eller är galoppintresserad i största allmänhet. Svängarna är dessutom riktigt snäva och flera hästar har stora problem där. Vidare saknas fortfarande en riktig målkamera och jockeyernas ”omklädningstält” är primitivt så det förslår.
Snackade med en del folk om vad som kan förbättras framöver. Personligen tycker jag att banan borde satsa hårdare på hinderlopp. Det finns ju en aktiv hinderförening i Sverige. Kom igen nu, här finns verkligen något att bygga på. Nästa år vill jag se både häck- och steeplerace på Strandängen.
Vidare bör tävlingsprogrammet innehålla minst två lopp för arabhästar. De mindre araberna har inte lika stora problem med de tighta svängarna och platsen är är ju så nära förknippad med arabhästar. Blommeröd Arabstuteri ligger bara ett stenkast från banan. Komplettera programmet med några längre amatörlopp för fullblod. Skippa de kortare loppen, typ 900 meterssprintar. Sådana gör sig betydligt bättre på de stora galoppbanorna.