Några korta kommentarer från några av torsdagens lunchrace på Täby.
Godbiten fick vi se redan i den första Guldlöpningen. Snow Runner var ju bara tokbra. Ska bli riktigt intressant att se vad handicapern gör med formtalet efter en sådan insats. Vinnartiden 1.39,2 bekräftar att prestationen knappast var en bluff. Ingen tvekan om att fuxen har en synnerligen lämplig uppgift i Nickes Minneslöpning den 13 september. Vad Egon sysslade med vet jag faktiskt inte. Sladdade betänkligt från start. Avslutningen var dock helt okej.
Scenic Pass trodde jag inte mycket på, men favoriterna var ganska bleka. Kanske börjar både Safendonsebiscuit och El Grandioso tappa formen alt bli för högt handicapade?
Swedish Cat hade jag rankat etta i Ronden, men av någon outgrundlig anledning plockade jag bort henne i mitt lilla 1+1 system här på bloggen. Ska bli intressant att se om hon efteranmäls till Rosengårdlöpning. Samma lopp har för övrigt Blusher siktet inställt på. Men jag vet inte, det är något som saknas. Hon är tyvärr inte riktigt samma häst som ifjol. Full utdelning för Time For Fun som Tina serverade en fin smygresa. Peggy Sue ska kanske hålla sig till gräset trots allt?
Propelino – ska vi säga äntligen?
Hela tre hinderlöpningar efter V4. Måste tyvärr vara lite elak och säga att de här loppen inte är några adrenalinkickar direkt. Jag gillar egentligen hindersport, inte minst den som rids i England på vintrarna. Men det här:
Vunnet lätt med 5 – 17 – m l.
Vunnet lätt med 8 – m l – m l.
Vunnet lätt med 4 – 19 – m l.
Visst, Watsons spurt var riktigt fin, men det blir ändå aldrig riktigt spännande. Om det här är min uppfattning så är det väl knappast osannolikt att den delas av många andra som följer loppen. Eller har jag fel? Kan vi göra något åt saken?
Figaro Storm var en trevlig bekantskap. Trevligare än stallkamraten stallkompisen Tsarevich faktiskt. Trots ett rejält stopp efter 100 meter spurtade han enkelt till sig förstaplatsen. Men gynnades så klart av att det blev toktempo runt svängen.
Montparnasse har fallit ganska mycket i handicapen och idag fick han precis det loppet han behöver. Det var ett bra tag sedan sexåringen besökte vinnarcirkeln senast. Det kan nog bli fler framöver. Inchlaggan var som en ny häst. Ni missar väl inte honom i nästa start? Curtain Bluff och Piaras hade tio kilo mer på ryggen och reds nog lite väl offensivt runt slutsvängen. Båda blev trötta över upploppet.
I mina ögon har hinderlöpen aldrig hållit så låg klass som för närvarande, att de spelmässigt är mindre intressanta och genererar dåligt spel gör inte saken bättre. Riktigt frågande blir man dessutom när sportchefen under ATG-livesändningen kallade steepelnovisen ett fint lopp – driver han med oss.
Exprimentet med arablopp och hinderlöpningar inom V4 och V5 måste till coh börja göra en paus och återkomma när de befinner sig på en högre nivå.
Torsdagsluncherna och ATGs söndagssatsning måste skötas bättre. De duger inte att visa upp V5 som idag och samtidigt tro att ATG vill fortsätta att satsa.
Huruvida hinderloppen håller låg klass eller inte kan väl verkligen diskuteras. Däremot kanske det vore intressant med hinderhandikap någon gång i framtiden?
Klassen som sådan har jag lite svårt att bedöma. Egentligen har det inte så stor betydelse. Det stora problemet är att klassen är alldeles för ojämn. Receptet för ett bra hinderlopp är stora och framför allt jämna startfält. Att skriva ut handicaper är säkert en god idé, men så länge bara 5-7 hästar anmäler sitt intresse blir loppen ändå ganska ointressanta.