Bästa Nationaldagsgaloppen hittills

Hur många upplagor behövs det egentligen för att skapa en tradition? Förmodligen finns det inget exakt svar. Klart är däremot att den fjärde upplagan av Nationaldagsgaloppen var den bästa hittills.

25 000 eller 50 000? Vi kan antagligen hålla på att diskutera publiksiffror hur länge som helst. Jag vill dock påstå att gårdagens publikhav överträffade de tre tidigare upplagorna. Så mellan 30 000 och 40 000 personer är min kvalificerade gissning. Det var helt enkelt väääldigt mycket folk på Gärdet igår. Frågan är om inte Nationaldagsgaloppen är årets enskilt största publika hästsportevent i Sverige?

Vädret var naturligtvis en i högsta grad bidragande orsak till den fina publiksiffran. Ca 20 grader, varken för kallt eller för varmt, och strålande solsken måste vara helt perfekta förutsättningar för en dag på kapplöpningsbanan. Alla såg ut att stortrivas.

Jag har skrivit det tidigare, men det tål naturligtvis att upprepas. Gärdet måste vara den optimala platsen för galoppsporten att möta en ny publik. Att det sedan har visat sig oerhört svårt för människor att gå från ett besök på Gärdet en gång per år till att intressera sig ytterligare för sporten är nog snarare en fråga som galoppsporten gräva djupt för att få besvarad. Är produkten, d v s hästkapplöpningar, tillräckligt intressant för svenskar i största allmänhet? Eller ska vi alltid behöva locka med konserter, hattävlingar och gratis mat för att folk ska se värdet i att besöka kapplöpningsbanan?

De sportsliga förutsättningarna på Gärdet var dessutom bättre än tidigare år. Gräsbanan kändes riktigt fin. Våren och försommaren måste ha varit gynnsam för gräset. Ja, frågan är om inte gräset på Gärdet kan matcha banorna på både Göteborg Galopp och Bro Park just nu. Bortsett från en löshäst kunde löpningarna lyckligtvis ridas utan några incidenter. Något som naturligtvis är extra viktigt dagar som denna.

Sist men inte minst, kan jag inte låta bli att reflektera över det faktum att Nationaldagsgaloppen faktiskt har lyckats överleva i fyra år. Speciellt med tanke på vilket kompakt motstånd det fanns mot arrangemanget innan premiärupplagan. Hade det inte varit för ett antal envisa personer i ledning och styrelse hade Nationaldagsgaloppen lagts ner långt innan hästarna cantrat ut på banan.

Mitt i all eufori finns naturligtvis fortfarande några viktiga frågor som måste besvaras. Är Nationaldagsgaloppen en långsiktig vinstmaskin för sporten? Med andra ord, genererar arrangemanget mer till galoppsporten i form av spel- och sponsorintäkter, ny publik, nya hästägare och partners än vad det kostar? Om svaret är ja är det bara att tuta och köra på i många år till. Om svaret är nej befinner vi oss däremot i ett helt annat och betydligt mer komplicerat läge.