Etikett: eftersnack

Löpande noteringar från dagens livesändning…

V4-1
Jaha, där ser man. Storfavoriten Sanovagan fick se sig besegrad av stallkamraten Samwise på mållinjen. Sanovagan har helt klart kapacitet, men ser inte ut att vara en häst som tar i för kung och fosterland. Han lyckades tugga ner Assischca en bit före mål, men lyckades inte svara ut starkt spurtande Samwise som säkert var gynnad av distansen var länge den här gången. Se förresten upp för Assischca näsa gång, hon gjorde ett plusbetonat jobb i ledningen.

V4-2:
Jag hade så smått börjat tvivla på om det skulle bli fler segrar för Glen Parker. Tji fick jag. Ägare Rebecca hittade en perfekt position ombord på sin nioåring. En bit in på upploppet tackade ekipaget ledande Alaska State och Loreley för draghjälpen och avgjorde lekande lätt. Men 1.22,9, var det verkligen nytt banrekord? Ja, det beror naturligtvis på hur man räknar. Den 24 oktober 1993 galopperade Walking Possession den aktuella distansen på 1.20,8, det är två sekunder bättre än Glen Parkers tid. Banrekordtider är något som Svensk Galopp borde ta tag i snarast.

V4-3:
Mykene gjorde det igen efter en perfekt resa under Lisa Magnusson. Efter en klockren break hittade stoet en komfortabel position strax bakom ledande Brookville och Hrebenna. Sedan var det bara att lyfta ut henne i spåren. Ungefär samma lopp som senast alltså och att Mykene var uppgraderad med fyra kilo gick knappt att se. Brookville var förbättrad som tvåa efter ett lopp längs railen och Red Blazer spurtade riktigt bra trots att det knappast var hennes bana idag.

V4-4:
Smått otroligt! Jag hade stor feeling för Knubble idag men de förhoppningarna grusades rejält efter start. Knubble har aldrig bommat breaken tidigare, nu var han sist från start. Men skam den som ger sig. Nu visade Double Net-sonen att han kan spurta också. Det var starkt, inte minst av ridande Lisa Magnusson. Hon visar än en gång att hon lätt kan matcha några av våra proffsjockeys (med eller utan viktlättnad). Den eviga tvåan Hunting Call fortsatte på den inslagna vägen och Merrimac lika väntad trea.

Lopp 5:
Oj oj, det här var helt klart dagens prestation! Fin härstammade Timely Production var inte raskast ur boxarna, trots det sände Madeleine honom resolut till ledningen. Väl där drog Timely Production iväg från sina konkurrenter och visade inga större tendenser att gå trött över upploppet. Det här lovar gott. 1 600 var inga problem och Peintre Celebre-sonen lär stå längre distanser än så. Fun Exception visade att senaste insatsen inte var någon slump som klar tvåa. Synd att vi inte fick se Yvonnes båda hästar som var strukna. 6,85 ggr pengarna på den Komben tackar vi för.

Lopp 6
Svensknoviser brukar inte vara speciellt upphetsande och den här var inget undantag. Manuel Santos kunde sitta och finåka i sadeln på Novacon. Ledning hela vägen. Jacob jobbade frenetiskt på favoriten Devils Date, men det bet liksom aldrig. Hästen såg riktigt tung ut.

Lopp 7
Toxic skulle ridas i spets och ledningen blev det. Jag trodde att hästen skulle vara kall 400 kvar men Toxic höll faktiskt starkt in i mål. Men det var Richard Costello som disponerade loppet bäst. Satt länge avvaktande längst bak, började avancera på bortre lång och plockade ner ledaren sista 50. Stiligt!

Senast vann hon från ledningen, idag avgjorde hon på speed. Trots en handicaphöjning på mastiga 5 kilo fixade Mystic Valley uppgiften idag. Det var riktigt starkt! Antar att en blöt dittrackbana är hennes ”cup of tea”. Samma sak gäller nog för något entaktade Greenday, som höll ett starkt tempo in i mål. Att han inte kunde stå emot vinnarens slutspeed sista 50 är inte mycket att orda om. Vidare noterar vi att Zit Zaid var förbättrad som trea. Favoriten Bear Bottom tappade någon längd i en småtrång situation på bortre långsidan, men trots det lotsade Rebecca fram honom till en perfekt position i början av upploppet. Idag räckte det ändå inte, Bear Bottom stumnade rejält sista biten. Luis Santos fick för övrigt 3 000 kronor i böter för störningen. Lite i skymundan fick Warning Lady en riktigt spårsnål resa av Ninni.

Några små noteringar som jag skrev ner framför livesändningen.

V4-1
Storfavoriten Terre Adélie återgick till gamla synder. Hon uppträdde precis som vid starten i Götalandlöpning i höstas och bröt sig ur boxarna före start. Dessutom lossnade tränsen och jag tycker själv att de andra hästarna fick vänta väl länge i boxarna innan starten gick. Väl iväg tog Terre Adélie lätt hand om taktpinnen utvändigt om Run For It. Därefter slagen redan i början av upploppsrakan. Hmm, det där såg väl inte helt lovande ut? Terre Adélie är delvis ursäktad med tanke på upptakten, men det återstår onekligen en hel del innan vi kan snacka Dianalöpning. Knoxville överraskade mig på nytt. Dels trodde jag att 1 350 meter skulle vara kortaste laget och motståndet var dessutom tuffare den här gången. Men Manuel red spårsnålt och hingsten avgjorde på ett snyggt sätt. Bra avslutning precis som senast. Måste även sätta ett ”lira nästa gång” på Run For It, som gjorde det bra efter vila. Chicago avslutade bra och visade tydligt att han ska ha minst 1 600 meter. Ytterligare en stor besvikelse var Peggy Sue, jag undrar om hon var helt kurant.

V4-2
På förhand en ren straffspark för Irish’s Fighter efter att Tragedienne strukits. Men oj så hårt det blev! Irish’s Fighter ser ut att vara en tungriden rackare och det är väl ingen vild gissning att favoritspelarna hade en högre puls än hästen när mållinjen skars. Utan att förespråka liberalare spöregler så är jag rätt säker på att Irish’s Fighter hade vunnit lättare om P-A hade fått använda pisken lite flitigare. Räknade inte slagen men det var väl fem? Utan dem hade vi haft ett favoritfall. Lisa släppte aldrig innerspåret med Elphinistone, ett bra drag skulle det visa sig. Fuxen gav favoriten en rejäl match fram till linjen och jag har sagt det tidigare, Lisa är riktigt duktig på att rida finish.

V4-3
Walk The Plank var nästan sist ur startboxarna och fick forceras rejält in i första sväng. Samtidigt fick han rygg på Caroline Player, ett lyckat drag som loppet skulle gestalta sig. Walk The Plank fick knappast något serverat idag och det här är helt klart en häst som kan betydligt mer än formtalet 56. Frågan är bara om han är tillräckligt bra för Wido Neuroth? Jag är lite tveksam. Tanken är i vilket fall att Wido ska ta över träningen den närmaste tiden. Precis som senast avslutade Chapel Of Love fint och Caroline Player får plusbetyg för sin insats.

V4-4
Tja, inte mycket att säga om, Weasel gjorde det på nytt. Gynnades säkert av att det blev hyggligt tempo på tillställningen och var bara starkast sista biten. Nat King Cool spurtade raskast sista biten och ”lira nästa gång-stämpeln” sätter vi på Canta Briani, som höll riktigt bra från ledningen.

Åter nytt V4-rekord. Men jag börjar misstänka att vi mest ska tacka de norska lirarna för det. Omsättning i pottspel där norska pengar är inblandade måste numera alltid tas med en nypa salt. Det är ju faktiskt inga pengar som kommer svensk hästsport tillgodo. Jag har säkert anledning att återkomma i det ärendet lite senare.

Ännu en dag med ”lervällingsrace”. Tur att det gick att genomföra tävlingarna över huvud taget. Från loppen noterar jag bl a följande.

Lopp 1:
Handicaper för arabhästar är alltid luriga. Jag hävdar att formtalen alltid måste tas med en stor nypa salt. Men idag var väl resultatet inte helt oväntat. Sanovagan fortsätter att utvecklas. Han uppträder fortfarande lite grönt och springer och tittar lite. Men han verkar lära sig för varje start och det blir garanterat fler segrar framöver. W Helge såg väl egentligen bäst ut med 300 meter kvar, undrar om han inte sprang och bromsade lite? Faktum är att jag tror att både ettan och tvåan gick i mål med lite krafter kvar.

Lopp 2
Åtskilliga längder bakom täthästarna med 800 meter kvar. Men vi vet ju alla att Peggy’s Pearl har en riktigt bra slutspeed när allt stämmer. Kul att hon äntligen fick vinna efter flera starka insatser tidigare i vinter. Det gick nog lite väl fort när Loreley, Gifted Lass och inte minst Alaska State kivades i ledningen. Josephine ersatte Rebecca på ett strålande sätt. Helkul att hon fick lite revansch efter allt snack den senaste tiden. Josephine har visserligen precis blivit jockey, men det betyder självfallet inte att hon är en bättre ryttare nu än för en vecka sedan. Allt handlar faktiskt inte om ett par lättnadskilo hit och dit. Som jag sagt tidigare, det är hästarna som gör det stora jobbet. Alaska State höll riktigt starkt som tvåa, inget att säga om det med tanke på den tuffa öppningen. El Rey då? Han kan inte få helt godkänt med tanke på hur fint han stod till i löpningen. Fick mycket serverat men ändå bara trea.

Lopp 3
När två träter vinner oftast en tredje heter det. Lisa Magnusson serverade skimmelstoet ett perfekt lopp i draget bakom Firefox och Knubble. Utgångstempot var alltså för tufft även är och Mykene kunde accelerera undan till en mycket lätt seger. Klart över förväntan måste jag säga. Knubble tvåa och jämne Merrimac trea, inte mycket att säga om det.

Lopp 4:
Ett lite rörigt lopp där favoriten Walk The Plank helt klart blev generad av ”ryttarlöse” Lucky Luke. Men jag tror ändå inte att han hade besegrat vinnaren Joyride of Love, som bjöd på en riktigt stark långspurt under Emelie Backlund. Joyride of Love var faktiskt inte så tokig som trea bakom Son of a Dancer näst senast och i lördags gick hon som bekant med en hel del övervikt. Vodka Luge åter jämnheten själv som tvåa och Walk The Plank ger jag godkänt som trea.

Lopp 5:
Ninni lyfte Fun Exception långt ut i spåren över upploppet och det var säkert ett bra drag. Banan såg ut att vara snabbare där. Ska vi gissa att Fun Exception blir ännu bättre över lite längre distanser framöver?

Dagens totalomsättning 4.342.782 kr. Nu börjar det se bra ut…