Klockan är en bit över två natten. Jag borde naturligtvis sova vid den här tiden. Problemet är att dygnsrytmen blivit en aning rubbad de senaste veckorna och jag får allt svårare att varva ner. Så innan jag loggar ut tänkte jag skriva ihop en liten bloggpost.

Det var en lång tävlingsdag på Jägersro idag. Löpningarna var av typisk vardagskaraktär. För min del skiljer en sådan tävlingsdag sig inte speciellt mycket från exempelvis söndagens storloppsdag på Täby. Först och främst handlar det om att göra ett jobb. Då spelar det egentligen ingen roll om det är 60 eller 90-hästar som springer där ute på banan.
En sak som däremot kan variera väldigt mycket mellan tävlingsdagarna är ljuset. Höstljuset är min absoluta favorit. För en novis är det kanske lite svårt att förstå hur mycket ljuset betyder för en bild. Det handlar absolut inte om mängden ljus. Tvärt om. En solig dag mitt i juli är bland det värsta jag vet. Ljusa september- och oktoberdagar är däremot helt perfekta. Som idag. Färgerna blir fylligare och varmare, skuggorna blir längre. Ta en titt i mitt bildgalleri från tävlingsdagen så förstår ni säkert vad jag menar.
I övrigt har det som alla känner till varit lite oroligt i vår sport de senaste veckorna. Det vore oklokt av mig att gå närmare in på sakfrågorna här. Det ska jag självfallet inte göra.
Vad jag däremot tänker göra är att utrycka en viss oro över de växande klyftorna i sporten. Om dessa ökar kommer det nämligen endast att leda till att galoppen blir ännu mindre än vad den är idag. De stora vinnarna på en sådan utveckling är de inte obetydliga krafter som anser att galoppen tär för mycket på de medel som det totala spelet genererar. Därför är dialog, samarbets- och kompromissvilja tre extremt viktiga ledord den närmaste tiden.
Vår tidigare ordförande Benny Carlsson lämnade in en alldeles utmärkt och välformulerad insändare till Svensk Galopp i början på veckan. Det tycker jag att fler borde göra. Jag avslutar min bloggpost med att citera ett stycke ur denna.
”Man kan alltid diskutera hur och vad som har gjorts, rätt eller fel, men nu gäller det att Svensk Galopp står enad och fortsätter att arbeta för en gemensam organisation i Sverige. Galoppen har en bra framtid, men skall se till att man själv får bestämma om den. Det får inte lämnas till någon annan.”



