Där satt den!


Jag hade egentligen tänkt ”pladdra” lite mer om gårdagens alla underliga händelser på Jägersro. Men med närmare eftertanke så tror jag att jag låter bli. Galoppsport är precis som allt annat här i livet. Man konserverar allt det roliga i minnet och låter det tråkiga och olustiga sakta rinna bort. En riktigt trevlig händelse var att Farad äntligen fick besöka vinnarcirkeln i sin sista start för året. Jag behöver väl knappast nämna att Janos var helnöjd med sin ögonsten. Det är något som i vilket fall jag tycker är värt att minnas.

Nu är det snart dags för gåsamiddag med Fältrittklubben!

When the going gets tough


Ja, bilden talar väl sitt tydliga språk. Det har varit en blöt och kladdig tävlingsdag idag. Men jag ska egentligen inte klaga. Klurade nämligen precis ut att det här var den första regniga tävlingsdagen på hela året. Tidigare har jag haft en enorm tur med vädret – inte minst på väderkänsliga Göteborg Galopp.
Bortsett från regnet var det riktigt fina löpningar på Jägersro idag. Jag har precis intagit en bekväm position i soffan, hällt upp ett gott glas italienskt rödvin och tänkte raskt plocka fram tre sportsliga godbitar från dagen.

1 Classical World

Vilken läcker liten häst! I förmiddags fick jag en plötslig känsla av att det här var vinnaren i loppet (jo jag vet, han fanns inte med i mitt 1+1-system och var ”bara” rankad fyra i Ronden). I Jydsk Derby var han favorit, men fick se sig slagen av en viss Dan Tucket. Ingen skugga över den insatsen med tanke på vad hans överman uträttat efter det. Nu testade den USA-födde grållen dirttracken för första gången. En avvaktande inledning, fint avancemang längs railen och så kom luckan som beställning en bit in på upploppet. Det kunde knappast löst sig bättre för ridande Ann-Charlotte Nielsen. Classical World är definitivt ingen bluff. Pappa är Sadlers Wells-sonen El Prado, även han en skimmel och far till bl a Medaglia d’Oro. Tränare Torben Christensen ropade in honom för inte oansenliga 34 000 Guineas för att vinna just det Jydska Derbyt. Där blev det som sagt en andraplats. Vågar vi hoppas på att få se Classical World i Pramms Memorial nästa år..? Jag vill definitivt se honom där.

2 Stormy Grey
Det blev en ny seger för Jägersros främsta profilhäst. Att han vann var inte speciellt överraskande, men på det sättet han gjorde det imponerade i vilket fall på mig. För en gång skull rapp ur boxarna, spets redan i stadskurvan och väl där lämnade han sannerligen inte mycket över till konkurrenterna. Vinnartiden 1.13,1 hade räckt till en fjärdeplats i årets upplaga av Zawawi Cup (L). Och då var Stormy Grey oriden sista 100 meterna. I Malmö Hösthandcap får han bekänna färg mot Maxim’s, det mötet ser jag fram emot.

3 Swing That Cat
Visst infriade han favoritskapet. Han övertygade inte, men det var egentligen inte väntat. Han var definitivt inte toppad inför den här uppgiften. Vem ska besegra Swing That Cat i Hurricanelöpning? Jag säger; ingen.
Sedan måste vi naturligtvis ge flera guldstjärnor till Montogmery. Den hästen har handicapern missat helt. Ett formtal på 74 är på tok för lågt.

Slutligen. Alla som hann försvinna från banan innan sista kvalet. Fransisco Castros tvååring Sal Tessio (e Montjeu) såg helläcker ut och avverkade 1 000 meter på 1.02,9. Fortsättning följer…

Grafitti

Jannicke på Meridian bad mig specialbevaka stoet Grafitti i söndags. Det gick riktigt bra. Grafitti svarade för en riktigt stark insats då hon under Fredrik Johansson besegrade Ellicat i Lanwades Stud Stakes (L). Ett riktigt litet fint och speedigt sto som vi säkert kommer att få se mer av nästa år.

Klicka här för fler bilder.

Det där lilla extra


Det finns bra bilder. Utan att skryta så vill jag påstå att jag fångar sådana relativt ofta. En eller två per tävlingsdag brukar det bli. Och så finns det riktigt bra bilder. De är av förklarliga skäl betydligt ovanligare. Men jag tror faktiskt att jag tog en sådan idag. Den här bilden på Maxim’s tillsammans med Per-Anders och skötare Lotta fick i vilket fall mig att haja till lite extra när jag plockade fram den i datorn tidigare ikväll. Jag tycker att den skildrar segerglädjen i sporten på ett alldeles utomordentligt sätt. Absolut inte tillgjord och 100% oarrangerad. Jag hatar för övrigt arrangerade vinnarbilder. Av den enkla anledningen att det inte går att arrangera äkta känslor. Sådana uppstår bara spontant. Slutligen, det där med tungan på Maxim’s ger bilden det där lilla extra, något som får den att sticka ut från mängden.

Nåväl, annars var det en typisk vardagstorsdag på Jägersro idag. Egentligen fanns det bara en liten spotslig godbit. Och den stavas Red Cat Go.


Den snygge fuxen glänste verkligen i sin debut på tävlingsovalen. Den hästen kommer vi definitivt att få se mer av framöver, var så säkra. Det är naturligtvis inte rätt att börja snacka om Derbyt efter en seger. Men lång distans lär i vilket fall inte vara några problem för den Fredrik Reuterskiöld-tränade valacken och håller han bara hel blir i vilket fall inte jag överraskad om han dyker upp över de 2 400 meterna på Jägersro i början av augusti. Glöm dessutom inte bort att Red Cat Go är helbror med Sam P, en av de bättre treåringarna i USA ifjol.

Till slut över till betydligt tråkigare saker. Jag har jobbat löjligt långa pass de senaste dagarna. Igår arbetade jag mellan 09 och 01. Idag lär det väl bli ungefär lika lång tid. Typ 16 timmar. En dubbelt så lång arbetsdag jämfört med det normala. En småföretagares vardag. Trots det har jag inte hunnit med vad jag borde. Det känns verkligen frustrerande och får mig på dåligt humör. Det finns ju inga fler lediga timmar på dygnet! Om jag ska lyckas ta mig upp till Täby i helgen står så här långt bara skrivet i stjärnorna…