En blogg om galoppsport i största allmänhet
First Saturday in May – ”The Run for the Roses”. 144 dagar kvar till världens kanske mest prestigefyllda lopp, den 135 upplagan av Kentucky Derby. Big Brown vann ifjol, vem vinner i år? Midshipman, Vineyard Haven, Old Fashioned eller varför inte Pioneerof the Nile? Sajten inför årets upplaga är precis online med massor av godsaker.
www.kentuckyderby.com är adressen!
De nya syntetiska banunderlagen har av många lyfts fram som galoppsportens frälsning. Inte minst under de senaste två åren då ett flertal uppmärksammade olyckor verkligen satt djurskyddet i fokus. Traditionell dirttrack anses förbruka lika många hästar som de toppmoderna underlagen räddar. Men dessvärre är det nog inte så enkelt att de nya materialen löser alla problem.
Både Santa Anita och Turfway Park har hamnat i blåsväder efter en mängd allvarliga olyckor under banornas senaste vintermeeting. Många känner säkert till att Santa Anita först lade om sin gamla dirttrackbana till Cushion Track, exakt samma underlag som används på Jägersros träningsbana idag. Det här blev dock en katastrof, främst p g a ett dåligt utfört dräneringsarbete. Cushion Tracken byttes därför senare ut till s k Pro Ride. Initialt visade sig det nya banunderlaget vara riktigt lovande och Breeders’ Cup-meetinget kunde t ex avridas utan någon allvarlig incident. Den fina trenden fick ett rejält avbräck under årets sista tävlingsdagar då fem hästar skadades under lika många dagar. Bl a stoet Indyanne i Grade 1-loppet La Brea Stakes.
Turfway Park i Kentucky har liknande problem. Åtta allvarliga incidenter rapporterades här under deras 21-dagarsmeeting. Ett riktigt dystert facit. Turfway Park använder det syntetiska underlaget Poly Track. Samma underlag finns bl a på Arlington, Keenland och engelska Lingfield.
Att de syntetiska underlagen i viss mån har reducerat antalet skadade hästar är säkert helt riktigt. De flesta amerikanska tränare verkar dessutom föredra dessa framför traditionell dirt. Men ingen ska tro att de ger någon revolutionerande effekt. Skador lär vi antagligen få leva med – varken vi vill eller inte.
Spetssegrar i all ära. Men visst är det trevligare med hästar som kommer från en position långt bak i kön och avgör på speed? Det ser liksom lite snyggare ut. Ravens Pass’ seger i fjolårets Breeders’ Cup är ett bra exempel. Men skimmeln Delightful Kiss’ avslutning i gårdagens Hal’s Hope Handicap (Gr 3) på Gulfstream Park var ändå strået vassare. Den femårige skimmeln släpade rejält från start och låg som mest 16 längder bakom spetshästarna. Men oj vilken fart han fick upp över upploppsrakan!
”Ah, boy what I can say about this baby. He just kept giving me more and more”, sade jockey Calvin Borel till Thoroughbred Times efter segern.
> Loppet ser ni här. (Klicka på video i högerspalten)
Det går fortsatt strålande för svenska lärlingen Inez Karlsson i USA. På nyårsdagen bokförde hon fyra nya segrar och drygade därmed ut ledningen till Christopher Emigh i championligan på Hawthorne Racecourse.
Steve Asmussen dominerar verkligen bland de amerikanska tränarna. Hans siffror för 2008 är minst sagt imponerande. Det gångna året gjorde hans hästar 3003 starter, varav 624 av slutade med ett besök i vinnarcirkeln. Det är för övrigt ett ”all time high record”. Ingen annan tränare har tagit så många segrar under ett år. Totalt sprang Asmussens hästar in astronomiska 27 835 247 dollar, vilket motsvarar 219 miljoner svenska kronor. Stallets viktigaste penningplockare var naturligtvis en viss Curlin, som bidrog med friska 5,3 miljoner dollar under fjolårssäsongen.
Bland jockeyerna blev 50-årige Russell Baze segerrikast med 403 segrar på 1 270 starter. Garrett Gomez red in mest, närmare bestämt $23 564 351.
Aktuell statistik finns på www.ntra.com