Tidigare i veckan besökte jag Peter Jardbys träningsanläggning på Domme Gård, som ligger någon mil söder om Svedala. Här är en av många bilder jag fick med mig hem. Det är extra vackert nu när rapsen och maskrosorna står i full blom.
Etikett: tränare
Ny hemsida, kris och ett tråkigt besked
Natten mellan söndag och måndag sjösatte vi Svensk Galopps nya hemsida. På det hela taget gick övergången från gammalt till nytt ganska smidigt.
Det känns skönt att plattformen är på plats efter över två års planering och arbete. Det är framför allt jag och Maggan Östgård-Svennehed som jobbat med projektet från dag ett fram till helgens slutspurt. Det ska dock erkännas att jag bitvis har varit bortkopplad från projektet, framför allt i våras. I sammanhanget tycker jag även att det är värt att ge lite cred till SG:s dåvarande VD Gunnar Werner som lyckades övertala styrelsen att satsa på en ny webbplats. Jag vet att han är nöjd med slutresultatet.
Tyvärr har den nya hemsidan totalt fallit i skuggan av sparprogrammet som slog ner som en bomb i helgen. Sällan har jag sett så mycket surr i sociala medier. Göteborg Galopps öde är tveklöst något som berör alla i sporten.
Svensk Galopps relativt unga organisation har redan hunnit genomgå en rad kriser sedan den bildades och den här får väl kategoriseras som ytterligare en. Vid varje kris har jag försökt bidra med det lilla jag kan för att bringa klarhet i situationen. Så är det inte längre. Det senaste året har jag mer eller mindre fått sitta på avbytarbänken. Jag har egentligen inte mer information än någon annan. Tråkigt på ett sätt, skönt på ett annat.
Som jag redan skrivit är mitt avtal redan uppsagt för omförhandling och jag har ingen aning om hur stort mitt engagemang i galoppsporten blir framöver. Vill sporten ha mig kvar ställer jag nog upp. Annars får jag helt enkelt se mig om efter andra utmaningar i livet.
I morse nåddes jag av det tråkiga beskedet att den tidigare Jägersrotränaren Nils Lindgren har lämnat oss. Nisse var en av mina absoluta favoriter bland tränarna. Och jag vet att jag inte är ensam om att tycka det. Svensk galoppsport hade behövt fler hästkarlar som Nisse. Vila i frid.
Om att toppa och floppa
Tränare Jan-Erik Pettersson har fått mer än lite kritik efter segern med Bowater i LD-1 igår. Inför starten sa han att femåringen inte skulle räcka till seger. Resultatet blev en övertygande triumf. Personligen tycker jag att kritiken är rejält överdriven.
Det är djur vi har att göra med, hästar är inga maskiner och att säga exakt vad de kommer att uträtta i nästa start är inte alltid så enkelt. Hur många gånger har vi inte hört olika tränare basunera ut att deras hästar har toppchans och sedan har det bara blivit platt fall? Då skylls det på allt från bortridningar, dåliga banor och sjukdomar. Men när det omvända händer – som igår – talas det plötsligt om mörkning och desinformation.
Själv har jag ingen anledning att ifrågasätta Janne när han säger att han inte trodde på chans och blev positivt överraskad. I samma lopp sa hans tränarkollegor Bent Olsen och Hans-Inge Larsen att Dingle View och Gauntlett skulle ha bra chans. Vad blev resultatet? En fjärde- respektive sistaplats. Det finns säkert förklaringar till de bleka insatserna och än en gång, hästar är inga maskiner.
Själv säger jag stort grattis till den fina stalldubbeln. Det är inte varje dag en liten tränare lyckas med en sådan bedrift!
Övrevollchampions 2012
Ikväll var det säsongsfinal och championfest på Övrevoll. I samband med festen visades bl a den här videon. Riktigt läcker, eller hur?
Behovet av en bra och nära dialog med galoppsportens aktiva
Igår släppte tränare Patrick Wahl en liten bomb i galoppsändningen i TV4 Sport. Patrick uttryckte sin oro över att ledningen för galoppsporten börjar tappa kontakten med tränarkåren.
Vidare ansåg han att det var olyckligt att sekretariatet och en stor del av administrationen på Täby Galopp flyttat in till Hästsportens hus. Patrick fick dessutom medhåll från tränarkollegan Fredrik Reuterskiölds i studion som menade att galoppsportens ledning lever sitt eget liv och att de aktiva alltmer har börjat betraktats som något nödvändigt ont.
Argumenten kommer väl knappast som en större överraskning. Jag har hört åtskilliga tränare klaga över att servicen på Täby Galopp blivit dålig. För att förstå problematiken måste man ta sig tre år tillbaka i tiden då galoppsporten i Sverige gjorde historiens största omorganisation. Såväl styrning, administration som ekonomi flyttade från banorna och centraliserades till Svensk Galopp AB. Så var i vilket fall tanken. Ingen behöver väl påminnas om hur situationen sett ut på Jägersro det senaste året.
Och det är lite här skon klämmer. Ledningen för Svensk Galopp ska inte bara representera EN bana utan hela galoppsporten i landet. Ska då ledningen (och administrationen för den delen) vara stationerad på en av landets tre permanenta banor? Personligen menar jag att det är helt fel.
Försök har gjorts för att öka dialogen med de aktiva. I svallvågorna efter det stora outsourcing-projektet för drift- och underhåll startades en samrådsgrupp på Täby Galopp med representanter från Svensk Galopp, proffs- och amatörtränarna. Jag har själv varit med på och rapporterat från ett par möten, dock inte alla. Problemet är Täbys proffstränare endast har två representanter i gruppen. Övriga tränare, däribland Patrick Wahl, upplever förmodligen fortfarande att de har dålig kontakt med ledningen.
I sak har jag förståelse för Patrick Wahls argument. Jag tror dock inte att det är en bra lösning att flytta tillbaka hela eller en del av administrationen till Täby Galopp. I så fall skulle den lika gärna kunna flytta till Jägersro eller Göteborg. Men att det finns ett fortsatt behov av en ökad dialog mellan aktiva och ledning är tydligt.
Jag kan erkänna att jag själv spenderar mycket mindre tid på Täby Galopp efter flytten till Hästsportens Hus. Jag försöker däremot spendera ett par dagar på Solvalla då och då. Problemet är bara att Svensk Galopps kontorsutrymme är starkt begränsat på Hästsportens Hus. Att lägga en arbetsdag i fikahörnan känns inte alltid så lockande. Och på Jägersros sekretariat känner man sig tyvärr inte direkt välkommen efter det senaste årets turbulens. Så de senaste månaderna har det därför alltmer blivit så att jag sköter det mesta av jobbet från kontorsrummet hemma i Lund.
Jag vet dock att spontana besök ute i träningsstallarna kan vara väldigt givande. I förra veckan gjorde jag till exempel två fotouppdrag hos Johan Reuterskiöld och Jessica Long. I samband med dessa fanns det naturligtvis även tillfälle att ventilera några funderingar och idéer. Det är vid sådana stunder man inser hur viktigt det är att hålla en nära kontakt och dialog med de aktiva. Men kom ihåg att behovet är ömsesidigt. Även tränarna måste se utanför sina egna stalldörrar för att möjliggöra en dialog om hur vi ska kunna utveckla sporten i landet.