Igår släppte tränare Patrick Wahl en liten bomb i galoppsändningen i TV4 Sport. Patrick uttryckte sin oro över att ledningen för galoppsporten börjar tappa kontakten med tränarkåren.
Vidare ansåg han att det var olyckligt att sekretariatet och en stor del av administrationen på Täby Galopp flyttat in till Hästsportens hus. Patrick fick dessutom medhåll från tränarkollegan Fredrik Reuterskiölds i studion som menade att galoppsportens ledning lever sitt eget liv och att de aktiva alltmer har börjat betraktats som något nödvändigt ont.
Argumenten kommer väl knappast som en större överraskning. Jag har hört åtskilliga tränare klaga över att servicen på Täby Galopp blivit dålig. För att förstå problematiken måste man ta sig tre år tillbaka i tiden då galoppsporten i Sverige gjorde historiens största omorganisation. Såväl styrning, administration som ekonomi flyttade från banorna och centraliserades till Svensk Galopp AB. Så var i vilket fall tanken. Ingen behöver väl påminnas om hur situationen sett ut på Jägersro det senaste året.
Och det är lite här skon klämmer. Ledningen för Svensk Galopp ska inte bara representera EN bana utan hela galoppsporten i landet. Ska då ledningen (och administrationen för den delen) vara stationerad på en av landets tre permanenta banor? Personligen menar jag att det är helt fel.
Försök har gjorts för att öka dialogen med de aktiva. I svallvågorna efter det stora outsourcing-projektet för drift- och underhåll startades en samrådsgrupp på Täby Galopp med representanter från Svensk Galopp, proffs- och amatörtränarna. Jag har själv varit med på och rapporterat från ett par möten, dock inte alla. Problemet är Täbys proffstränare endast har två representanter i gruppen. Övriga tränare, däribland Patrick Wahl, upplever förmodligen fortfarande att de har dålig kontakt med ledningen.
I sak har jag förståelse för Patrick Wahls argument. Jag tror dock inte att det är en bra lösning att flytta tillbaka hela eller en del av administrationen till Täby Galopp. I så fall skulle den lika gärna kunna flytta till Jägersro eller Göteborg. Men att det finns ett fortsatt behov av en ökad dialog mellan aktiva och ledning är tydligt.
Jag kan erkänna att jag själv spenderar mycket mindre tid på Täby Galopp efter flytten till Hästsportens Hus. Jag försöker däremot spendera ett par dagar på Solvalla då och då. Problemet är bara att Svensk Galopps kontorsutrymme är starkt begränsat på Hästsportens Hus. Att lägga en arbetsdag i fikahörnan känns inte alltid så lockande. Och på Jägersros sekretariat känner man sig tyvärr inte direkt välkommen efter det senaste årets turbulens. Så de senaste månaderna har det därför alltmer blivit så att jag sköter det mesta av jobbet från kontorsrummet hemma i Lund.
Jag vet dock att spontana besök ute i träningsstallarna kan vara väldigt givande. I förra veckan gjorde jag till exempel två fotouppdrag hos Johan Reuterskiöld och Jessica Long. I samband med dessa fanns det naturligtvis även tillfälle att ventilera några funderingar och idéer. Det är vid sådana stunder man inser hur viktigt det är att hålla en nära kontakt och dialog med de aktiva. Men kom ihåg att behovet är ömsesidigt. Även tränarna måste se utanför sina egna stalldörrar för att möjliggöra en dialog om hur vi ska kunna utveckla sporten i landet.