Just nu är det hela havet stormar i Svensk Galopp. Stormigt har det visserligen varit flera gånger tidigare. Det som gör situationen lite annorlunda den här gången är att pengar måste sparas. Stora pengar. Att det börjar sina i hästsportens kassako ATG är ett ganska nytt fenomen. Något som många i sporten verkar ha lite svårt att förstå.
Jag tog mig friheten att nalla ovanstående diagram från ATGs årsredovisning. Med undantag för en liten dipp i början av 00-talet har ATG sedan bildandet 1974 varje år lyckats håva in nya friska miljoner till sportens aktiva. Som en direkt följd av ökat spel på trav och galopp i landet.
Det som händer nu är att trenden börja vika. Redan 2012 föll omsättningen markant. I år finns det mycket som talar för att stapeln kommer att hamna under 12-miljarderstrecket. Minskat spel betyder mindre pengar till både trav och galoppsporten. Det är anledningen till att Svensk Galopp nu måste spara 14 miljoner kronor.
Jag skulle vilja påstå att en del i sporten nästan har börjat ta prispengar som en självklarhet. Förmodligen finns det många som inte lagt ner speciellt mycket energi på att klura ut var alla miljoner egentligen kommer ifrån. Och att flödet eventuellt kan komma att strypas en mindre vacker dag.
Personligen tror jag att sötebrödsdagarna är över. Intäktsutvecklingen i ATG har varit fantastiskt och helt unik de senaste 40 åren. Trenden kommer knappast att fortsätta på en avreglerad och konkurrensutsatt marknad. Nu måste sporten på allvar börja söka alternativa intäktskällor. Hur och var finns det många idéer om. Men att tuffare tider väntar är nog helt klart.