Jag har länge undrat varför galoppen ska överta lunchtävlingarna just i februari. Antagligen anser någon – jag utgår från att det är makthavarna på ATG – att galoppen inte klarar av att få ihop tillräckligt stora/spelbara startfält mellan november och januari. Tittar vi lite i backspegeln så är det inget annat än fel. Täby Galopp brukar kunna skrapa ihop riktigt fina löpningar fram till åtminstone mitten av december.
Det är däremot nu – i februari – då galoppen åter tar över stafettpinnen, som det ser riktigt illa ut. Torsdagens program kan väl ingen stå upp och säga att han/hon är nöjd med. 6+9+8+12 hästar är tyvärr för lite. Och det lär väl trilla in ett antal strykningar, det är knappast ovanligt vid den här tiden på året. Än värre ser det ut inför nästa vecka. 6 hästar anmälda i Guld, 5 hästar i treårslöpningen, 6 i novisen… Flera löpningar är upphävda och ersatta av nya propositioner.
Min omedelbara slutsats blir att det helt enkelt inte finns tillräckligt många startklara hästar just nu. Den gamla klassiska visan om att propparna är fel köper jag inte fullt ut. Nästa slutsats blir att om galoppen nu ska ha ett ”lunchuppehåll” under vintern så ska det definitivt inte innefatta november och december månad. Januari, februari och möjligen även mars hade varit ett betydligt bättre tidsspann. Som det är nu får alla som vill dra ett stort rött streck över allt som heter vintergalopp rikligt med vatten på sin kvarn.
Det är säkert många som saknat galoppens torsdagsluncher. Men nu är väntan äntligen över. I nästa vecka är det lunchpremiär och sedan galopperas det varje torsdag fram till åtminstone november. Anmälningarna trillade precis in i min mejlbox. Dessvärre en ganska tunn soppa. 6 hästar i Guld, 11 resp 10 i de båda järnloppen och 7 i novisen. Sannolikheten för både Arab- och Amatörlopp på V4-spelet är överhängande.
Det är sällan värt att orda så mycket om de svenska löpningarna vid den här tiden på året. Den sportsliga nivån brukar ju inte vara så hög och prestationerna är ytterst sällan av den digniteten att jag slår kullerbyttor. Men var det någon mer än jag som imponerades av Soy Asturiano idag? Att han skulle vinna var jag ganska övertygad om. Alla som såg förra loppet noterade säkert att Nicholas skar mållinjen med ett ton i händerna. Tre kilo upp inför den här starten och jag tyckte banne mig att han vann lika lätt idag. Hur mycket kan egentligen den där hästen när han är bottnad? Får vi rent av se honom i storloppssammanhang framöver? Det var ju som en storloppshäst han köptes till Sverige en gång i tiden.