Eftersnack Täby Galopp 23 april

Dags att göra en rask summering av dagens V4-lopp på Täby Galopp.

Lopp 1
Skam den som ger sig. Jag är rätt säker på att Caroline och hennes stallpersonal har tränat en hel del på att få Terre Adélie lite coolare inför tävlingstillfällena. Det har bevisligen lyckats. Vi fick se en helt annan häst idag. Snabb ur boxarna har hon alltid varit, men den här gången såg hon betydligt mer lättreglerad ut och Jacob kunde ge henne en välbehövlig pust runt svängen. I början av upploppet satt han bara och bevakade sina konkurrenter och när han bad Terre Adélie om mer svarade hon på ett härligt sätt. Hon vann väl praktiskt taget avstannad. Caroline har snackat om Dianalöpning tidigare. Före dagens race har jag tänkt; yeah right 1 600 meter… på tok för långt. Men, nja, nu börjar jag få ” second thoughts”. Favoriten Knoxville var blekare än väntat och har svarat för klart bättre upploppsspurter tidigare.

Lopp 2
Det här var ett öppet lopp och Zit Zaid var knappast den första hästen jag funderade på i rankingen. Däremot trodde jag på Nevertheless som såg riktigt farlig ut med 300 m kvar. Men Lisa är starkare i finishen än Annelie och det var avgörande idag. Anam Cara höll förresten överraskande bra från ledningen.

Lopp 3
Jag valde att spika Tragedienne i mitt tips i Ronden. Med stor tvekan. Stoet har helt klart kapacitet, men jag var tveksam på formen. Hon fick inget bra lopp idag och avgjorde mer eller mindre på sin höga grundkapacitet. Längre distanser framöver lär det bli och jag blir inte överraskad om hon är med i Svenskt Oaks senare i sommar. Elphinstone åter bra som tvåa. McLaren ser ut att ha fått fart på materialet.

Lopp 4
Ett lite märkligt lopp där tempot såg ut att vara ryckigt. Walk The Plank tuggade ner favoriten Wyclef redan runt svängen, men var nära att falla på eget grepp. Go Away var faktiskt förbi mitt på upploppet. Rafael var emellertid vaken och hann väcka sin häst en andra gång, samtidigt som Go Away nog blev lite matt sista biten. Wyclef fick en tuff resa och frågan är om han står 2 000 meter.

Trevligt att omsättningen kom över 4 millar. Det är nästan 500 000 kr mer än Jägersro förra torsdagen.

Anmälningar till Pramms och Stockholms Stora

Tisdagskväll och sitter jag i vanlig ordning på Jägersro. Idag har det varit stor anmälningsdag till de stundande storloppen för äldre hästar. Pramms är naturligtvis det loppet som ligger närmast i tiden. Ser att Lovelace fortfarande hänger med. Som jag skrivit tidigare, dyker den hästen upp får hemmalaget se upp. Den Mark Johnston-tränade femåringen vann bl a Oettinger-rennen i Baden Baden ifjol och åkte sedan över till USA och startade i Grade 1-loppet Shadwell Turf Mile Stakes på Keenland. Där blev han visserligen bara nia. Royal Applause-sonen debuterade med en fjärdeplats i en Grupp 3-löpning på The Curragh den 5 april.
Ytterligare två utomskandinaviska namn hittar vi i irländske Indiana Gal, som vann en Listed på Dundalk för ett par veckor sedan, och franske (men danskägde?) Prince Fasliyev. Båda med ett svenskt formtal på 90.
Sedan har vi det vanliga ”himmalaget”. Peas and Carrots, Eldfote, Luca Brasi, Swing That Cat, Smart Enough mfl.

I Jägersro Sprint är Maxim’s topprankad i dagsläget med ett formtal på 92, följd av Completo med 91. Båda årsdebuterar för övrigt nu på söndag. Brian Meeham har anmält treårige (!) Light The Fire (ft 91).

I Stockholm Stora Pris har två utomskandinaviska hästar anmält sitt intresse, Benny Andersson-ägde Perks från John Dunlops stall samt Re Barolo, tränad av Marco Botti. Hela 20 hästar i listan så här långt får väl anses vara bra. Appel Au Maitre toppar bland skandinaverna och följs av Peas and Carrots, Luca Brasi och Tertullus.

I Täby Vårsprint har Edward Dunlop anmält det fyraåriga stoet Crystany. Var bl a ute i Grupp 3-lopp ifjol men har så här långt bara vunnit ett maidenrace.

Det här blev nog en något osammanhängande bloggpost men jag hoppas ni ursäktar, jag skrev den mellan travloppen.

Så är drevet igång

Dirttrack Täby
Jag noterar att debatten om banan på Täby Galopp fick uppmärksamhet i både tidningar och radio under tisdagen. Rent spontant känner jag att det är tråkigt att det skulle behöva gå så långt. Onödigt är kanske ett ännu bättre ord. För omedelbart när frågor hamnar under ”allmänjournalistikens” lupp blir de ofta feltolkade och snedvridna. Väldigt sällan gagnar det sporten – säkert inte i det här fallet heller. Det är åtminstone min uppfattning. Jag skulle kunna skriva ganska mycket om det här, tyvärr har jag för dåligt med tid. Men bara kort:

Det är klart att jag reagerar när flera av Sveriges främsta tränare berättar för mig att ”det är ingen som har lyssnat när vi påtalat att banan är dålig”. Jag menar att Sveriges 20 främsta proffstränare är de i särklass viktigaste personerna vi har i vår sport. Sedan kan alla vi andra, hästägare, beslutsfattare, spelare, press och jockeys argumentera bäst vi vill. Därför måste tränarnas åsikter och synpunkter alltid respekteras och aldrig nonchaleras.

Sedan irriterar jag mig lite på argument som att: ”Om vi bara flyttar ifrån Täby Galopp och bygger en ny ”modern” galoppbana på en annan plats så är alla problem ur världen”. Men vänta, är det verkligen så enkelt? Naturligtvis inte. Vi kan snacka traditionellt gräs, exklusiva konstmaterial, hederlig dirttrack osv. Våra hästar kommer att drabbas av allvarliga skador så länge vi använder dem till kapplöpning. Det vet alla som är involverade i sporten. Sverige har dessutom redan en modern och nyanlagd galoppbana. Den ligger på västkusten och heter Göteborg Galopp. Men hästar går sönder där också. Precis som de gör på Jägersro, Longchamp, Nad Al Sheba, Aqueduct och Santa Anita…

Missförstå mig inte nu. Självklart finns det saker som måste åtgärdas – ganska snart för läget är bevisligen allvarligt. Efter samtal med flera tränare tror jag mig ha fått en ganska klar bild över de mest akuta problemen. Det låter som om mycket går att göra utan enorma investeringar. Så låt oss börja där. Möjligen behöver Svensk Galopp hämta in mer experthjälp utifrån. Den hittar vi naturligtvis främst i USA, ett land där det finns enorma erfarenheter av kapplöpningsport på alla typer av allvädersmaterial ner till ”sub zero conditions”.

Ett trendbrott?

Med anledning av min senaste bloggpost. Jägersros sekretariat mejlade precis ut anmälningarna till nästa torsdag. Det ser visserligen oroande tunt ut, men täbyhästarna är faktiskt väl representerade. Inte minst Catharina Vång har anmält ett helt gäng hästar. I listorna hittar vi även hästar från Anders Flodberg, Tommy Gustafsson, John Ricketts, Karin Lindberger-Gajda och Carlos Figueroa. Om de väljer att resa – och det hoppas jag att de gör för annars lär det inte bli mycket till lopp – så kan det bli en riktigt trevlig mix av täby- och jägersrohästar i startfälten. Och det gillar vi ju!

Jägersro – Täby | 11 – 2

Jag har flera gånger tjatat om att hästutbytet mellan Mälardalen och Skåne inte väger jämt. I förra torsdagens V4-lopp på Täby Galopp startade 11 hästar från Jägersroregionen. Två täbytränade hästar vågar sig ner till Jägersro på torsdag. Så har trenden varit i flera år nu. Annat var det förr i tiden då t ex Michael Kahn kom ner med ett gäng hästar varje tävlingsdag och sopade rent. Det var mycket roligare på den tiden. Men vad beror det på? Har täbytränarna blivit för bekväma? Vågar de inte möta jägersrohästarna på hemmaplan? Eller är det bara en spegling av det faktum att det tränas oproportionerligt många hästar i Jägersroregionen? Synpunkter någon?