En blogg om galoppsport i största allmänhet
Jag stannade kvar en stund på Jägersro igår för att kika på tvåårskvalet. I det här fältet fanns säkert mer än en blivande stjärna. Snabbast över de 800 meterna var Lady of Course från Niels Petersens stall. Stoet gick som en klocka. Därefter följde Francisco Castro-tränade Stricker. Fuxen såg minst lika trevlig ut som när han visades upp på stallrundan tidigare i våras. Bodil Hallencreutz-tränade Steigtinden avslutade riktigt bra som trea efter en trevande inledning. Här kan du se kvalloppet.
Posterna på denna blogg tycks dyka upp när man minst anar det. Nu kände jag att det plötsligt blev dags att skriva några rader.
På onsdag rids de allra sista löpningarna på Sveriges enda riktiga huvudstadsbana Täby Galopp. Jag är nog inte den enda galoppentusiasten i landet som tycker att det känns både konstigt och en smula vemodigt. Men nu är det som det är. Och det finns inget annat alternativ än att se framåt.
Det har förresten varit många turer gällande mitt engagemang på Täbys Tribute Day. Först skulle jag arbeta på tävlingsdagen. Sedan skulle jag inte göra det. Och nu, ja om inga ändringar sker de närmaste 24 timmarna, så kommer jag förhoppningsvis att vara på plats och dela dagen med många andra galoppvänner. För mig är det dock en arbetsdag. Så sorry, jag kommer antagligen inte att ha speciellt mycket tid för att stanna upp och dela gamla minnen. Men kul ska det förhoppningsvis bli!
Från en bana till en annan. Den 19 juni är det stor invigning av nya galoppbanan Bro Park. Jag hoppas innerligt att den här dagen bjuder på kanonväder, stor publik och galoppsport av bästa märke. För hur ofta får vi chansen att inviga en ny bana? Och som jag skrev i en tidigare bloggpost; blir det inte rätt från början är hälften redan förlorat. Den senaste tiden har det dessvärre dykt upp ett par saker som börjat göra mig en smula bekymrad.
Det första var pratet om att huvudläktaren eventuellt inte skulle bli klar till premiären. Den frågan ser förhoppningsvis ut att lösas.
Det andra är gräsbanan, och det här känns mer oroande än läktarbyggnaden. Den färdigställda och än så länge helt oanvända gräsbanan anses nämligen inte vara i sådant skick att den går att tävla på under smygpremiären den 1 juni, alltså blott två veckor före den stora premiären. Jag hoppas att min oro bara beror på att jag har för dåligt med fakta. Men den blygsamma erfarenhet och kunskap jag har säger dock att man inte rättar till gräsbanor i en handvändning.
Sportsligt sett blev Pramms-kvällen en kanonfin tävlingsdag. Att en stor del av loppen, däribland de båda huvuduppgörelserna, gick till hemmatränade hästar gjorde naturligtvis inte saken sämre. Jag gillar verkligen det nya konceptet med Premiumdagar där de bästa hästarna möts och tävlar om lite högre prispengar. MEN, premiumdagarna måste även locka publik. Ingen kan vara nöjd med att blott 1 013 personer var på plats när sporten visade upp sin bästa sida.
I förra veckan var det årsstämma i Skånska Fältrittklubben. Eftersom jag numera har en liten sekreterartjänst i föreningen var jag naturligtvis på plats. Jag ska inte kommentera mötet i sig. Däremot har jag under senare år noterat att allt färre medlemmar deltar på stämmorna. Och det är ett problem som alla sällskapen delar. Svensk Galopp ska vara en demokratisk organisation. Men hur väl fungerar demokratin när långt mindre än hälften av medlemmarna är med och utser styrelser, fullmäktigeledamöter och valberedningar?
På söndag är det förresten säsongspremiär på Göteborg Galopp. En hel del krut har lagts på marknadsföring och olika arrangemang på banan. Nu hoppas jag på mycket väder och glad publik.
Det var allt för nu. Någon gång i framtiden återkommer jag säkert med en ny bloggpost.
Nu har galoppsäsongen så smått börjat komma igång i Skandinavien. Jägersro har redan hunnit arrangera två tävlingsdagar, Täby Galopp öppnade upp huvudsäsongen med en lunchomgång i onsdags och inom kort galopperas det även på Övrevoll och Klampenborg.
Det är alltid intressant att notera vilka tränare som förberett sina hästar bäst inför säsongsstarten och likaså vilka som inte har gjort det.
På Jägersro är det främst Fredrik Reuterskiöld som utmärkt sig med fyra segrar. Därefter följer Hans-Inge Larsen, Jan-Erik Pettersson och Bodil Hallencreutz med vardera två vinnare. Om den här trenden håller i sig återstår att se om några veckor.
Med en fin trippel var det tveklöst tränare Caroline Malmborg som kunde vara mest nöjd efter onsdagstävlingarna på Täby Galopp. På tal om Täby Galopp. Championstriden lär bli ganska kort på banan i år med tanke på att det bara tävlas fram till maj månad.
Själv har jag så smått börjat få klarhet i vilka tävlingsdagar jag kommer att bevaka i år. På Jägersro fortsätter jag ungefär som vanligt. Jag tror att jag är inne på den 24 säsongen nu. Däremot har jag sagt att jag helst inte vill både skriva och fotografera i samband med stordagar som Pramms och Derbyt. Det blir nämligen ofta i mastigaste laget och arbete långt in på småtimmarna. Så förhoppningsvis slipper jag skriva.
Även på Göteborg Galopp blir det antagligen som vanligt. På den banan har jag bevakat samtliga säsonger sedan premiärdagen 2002. I år kommer Göteborg Galopp att arrangera sju tävlingsdagar. Jag har alltid gillat tävlingsdagarna på Göteborg Galopp. Ett problem under alla år har dock varit arbetsförhållandena, som är direkt dåliga i jämförelse med Jägersro och Täby.
Däremot ser det ut att bli ganska få besök i Stockholm i år. Lite tråkigt eftersom jag gärna skulle vilja behålla en hyfsad bevakning av galopptävlingarna i Sverige. Som det ser ut just nu kommer jag endast upp till Gärdet (1/6), Premiären på Bro Park (19/6) och Scandinavian Festival of Racing (9-11/9). Sedan blir det eventuellt även en tur upp till Strömsholm den 11 juni. Däremot kommer jag att skriva de flesta tävlingsreferaten från både Täby och Bro. Men det gör jag hemma från Skåne.
Tyvärr kommer jag även att följa finaldagen på Täby Galopp (Tribute Day) hemma från datorn. Från början var det tänkt att jag skulle fotografera den dagen, men av olika anledningar blev det ändrat för någon vecka sedan. Lite trist med tanke på att jag jobbat på banan så mycket.
Men strunt samma. Nu ser vi närmast fram emot en ny tävlingsdag på Jägersro den 24 april. Sedan är det snart Pramms Memorial!
Vintergaloppens vara eller inte vara är en fråga som delat galoppsverige under många år. Oavsett hur det ligger till med den saken tycker jag själv att det är något speciellt med säsongspremiärer.
Efter ett tävlingsuppehåll på fyra månader har både de två- och fyrbenta aktörerna i sporten hunnit ladda om batterierna. Spelarna har glömt fjolårets förluster och den numera relativt lilla publikskara som gillar att följa sporten på plats brukar vara extra angelägna att besöka banan.
Den här veckan är det alltså dags! På onsdag arrangerar Jägersro ett lättare lunchprogram med fem löpningar. En alldeles lagom mjukstart för mig som jobbar. Men ganska klurigt för spelarna. Hur var det nu? Färsk form slår väl alltid klass?
Alla som gillar hindersport kan ge sig ut till natursköna Strandängen vid Ringsjön på lördag eftermiddag där det rids en steeplechase. Ja ni läste rätt; en (1)! Det lär vara en officiell löpning, men jag kan inte hitta någon startlista på Svensk Galopps hemsida. Om vårsolen skiner och om jag inte har något annat för mig är det möjligt att jag åker dit.
Jägersros riktiga vårpremiär är på söndag. Det blir ett fullmatat program med nio löpningar och både V4 och V5-spel. Let’sgoforit, Årets Häst 2015, ska ge bort mycket vikt mot sina konkurrenter i Skånska Trängregementets Minneslöpning. Men Dubai-formen lär väl räcka en bit?
Hurricane Red står över Norra Skånska Regementets Minneslöping, förlöpningen inför Pramms Memorial. Den 1 600 meter långa uppgörelsen kan ändå bli en spännande match mellan främst Giftorm, Giovanni Boldini och Silver Ocean.
Söndagens tävlingar avslutas med en Supertrio där ATG puttar in 100 000 kronor extra i potten. Så här långt har den upphottade spelformen inte varit någon succé. Om inte omsättningen lyfter ganska snart tror jag tyvärr att Supertrion blir relativt kortlivad.
Det var allt för nu. Om jag har tid och lust återkommer jag eventuellt med lite 1+1-tips senare i veckan.
Om vi bortser från några korta tips-inlägg var det ett tag sedan jag lade upp något på bloggen. Men när det är torsdag är det ju aldrig fel med en Throwback Thursday.
Bilden är från Sofierolöpning på Jägersros Derbydag 2002. Den 1 730 meter långa uppgörelsen, som på den tiden hade en samlad prissumma på 500 000 kronor, gick till läckre Barros Luco från Francisco Castros stall. Den treårige irlandsimporten, som ägdes av Inger och Lennart Linell, reds av David P Sanchez och besegrade norske Zuccini Wind (F Johansson) med en halv längd. Barros Lucos tävlingskarriär blev dessvärre relativt kort. Året därpå förolyckades Lake Coniston-sonen i samband med starten i Jägersro Sprint (L) och hans liv gick inte att rädda.