jockeys | GALOPPBILDER

Lördagens jockeybyte

Gårdagens ryttarbyte i TrioKomben har fått ganska stora proportioner. Informationen gick tydligen inte ut till programmet Vinnare-V75 och Rebecca ropades ut som jockey på Son of a Dancer. Nu ska visst Hans G intervjua Fredrik i eftermiddagens sändning…

Som jag skrev tidigare, att ersätta en jockey med en lärling är diskutabelt och inget jag förespråkar. Annika har all rätt att föreslå vilken ryttare som helst, sedan är det upp till de ansvariga att godkänna bytet. Att Son of a Dancer var onormalt blek igår har sin förklaring. Hästen fick tyvärr en fraktur på framknäet och blir dessvärre borta från banan ett bra tag. Naturligtvis mycket tråkigt för de inblandade. Den bleka insatsen är alltså inget Josephine kan lastas för och det finns antagligen ingen annan jockey som hade gjort det bättre.

Favoritfall

Ingen favoritseger på Trion idag. Och inte heller någon Rebecca på hästryggen. Sveriges formjockey numero uno skadade sig nämligen i stallet tidigare idag. Förhoppningsvis inget allvarligt enligt Annika Källse – låt oss hålla tummarna för det. Att byta ut Rebecca mot en lärling – i det här fallet Josephine Chini – är naturligtvis alltid diskutabelt. Inte minst då favoriten senare floppar. Men med facit i hand har jag ändå svårt att tänka mig att Son of a Dancer skulle vara så mycket bättre med sin ordinarie jockey. Nu plockade istället Eclipse Park fram sin effektiva långspurt och vann till 10 ggr fläsket. Nyttige Winner By an Inch kämpade på fint måste jag säga, men att svara ut Santos i en slutstrid är sannerligen inte det lättaste.

Bilder – Inez Karlsson på Täby Galopp

Jag har fått en del förfrågningar på bilder från Inez Karlssons uppmärksammade gästspel på Täby Galopp i torsdags. Dessutom lovade jag Inez att plocka fram lite bilder från hennes första ritter i Sverige. Som ni säkert redan förstått hade jag lite ”specialbevakning” på henne det gångna veckoslutet. För att få bra bilder till tidningsreportaget gällde det att klicka på ordentligt. Ronden publicerade för övrigt fem bilder, ett klart godkänt facit. Dessutom var det inte fel att samla på sig ett bra arkivmaterial, vi vet ju inte när hon kommer till Sverige nästa gång. Så för alla som vill se lite mer av Inez in action och inte minst för henne själv. Här är inte mindre än 18 bilder från i torsdags (klicka för större varianter).

”Knäcket” på Inez är klart

I förmiddags mejlade jag över hela mitt ”knäck” på Inez Karlsson till Travronden. Reportaget publiceras i tisdagens tidning. Det känns väl sådär. Om jag hade fått två veckor på mig och tre gånger så mycket plats i tidningen skulle det bli en fullständigt suverän artikel. När jag reste upp till Täby i onsdags hade jag inte en tanke på att jag skulle matas med så mycket spännande och intressant information. Nu har jag bara lyckats återberätta en liten bråkdel. Som jag skrev tidigare. Historien om Inez Karlsson innehåller det mesta och jag är bara så tacksam att jag har fått ta del om den. Garanterat en av årets höjdpunkter på jobbfronten.

Jag måste erkänna att jag tidigare varit väldigt skeptisk till Inez chanser att ta steget från lärling till fullfjädrad jockey i USA. Nu tvivlar jag inte ett dugg. Hon har helt rätt inställning till sitt yrke och en attityd som jag inte sett hos någon annan jockey i Skandinavien. Och då är ingen undantagen. She’s got what it takes!

Inez-feber

Det var lite av Inez-feber på Täby Galopp idag. Soy Asturiano tog visserligen fjärde raka och Yaliho Bloom svarade för en härlig tävlingsdebut. Men allt det där var liksom parenteser. Allas blickar var naturligtvis riktade mot den svenska jockeykometen. Och vilken dramatik det blev. Onödigt dramatiskt kanske. Jag fick återberättat att det gick ett ordentligt sus genom Täbys välfyllda restaurang när hon brakade igenom railen med Toohottootrot. Men Inez var snabbt på benen, tog det hela med ro och uppträdde på ett mycket professionellt sätt. Shit happens liksom. Vi som jobbar med galopp är väl på något sätt alltid förberedda på att olyckor kan hända. Thats racing. ”Jag är mest ledsen för Tommys skull”, sa hon till mig lite senare på dagen.

Det var väl egentligen ingen som krävde att Inez skulle vinna något lopp den här torsdagslunchen. Men att hon fick sätta dit Second Strike var liksom pricken över ”i:et”. Visst var det värt att ”showa” lite efter en sådan triumf. Inez vann visserligen 161 lopp ifjol. Men det här var ju hennes första seger på ”hemmaplan” och den värmde garanterat lite extra i februarikylan. Det var i vilket fall en riktigt glad Inez som liftade med mig upp till hotellet efter tävlingarna.