När grundstenarna lades till ett nytt Svensk Galopp för sex år sedan fanns en tydlig ambition att skapa en öppen och transparent organisation. Tyvärr har vi sett utvecklingen gå i rakt motsatt riktning under de senaste åren. Senast i raden är styrelsens beslut om att ta bort möjligheten att få insändare publicerade på svenskgalopp.se
Under de tre år jag jobbade som informationskoordinator på Svensk Galopp kom många insändare. Med några få undantag publicerade jag allt som uppfyllde de stipulerade reglerna. Det innebar bland annat att texterna skulle vara undertecknade av säker källa och inte innehålla direkta personangrepp. På många sätt bidrog insändarna till att ge en mer nyanserad bild av galoppsportens mål och utmaningar. Ett av få verktyg för den vanlige galoppentusiasten att göra sin röst hörd.
Problemet var emellertid att insändarna sällan blev besvarade, trots att berörda personer i organisationen i högsta grad hade tagit del av texterna. Om det berodde på nonchalans, ointresse eller tidsbrist låter jag vara osagt.
Vid det senaste styrelsemötet togs alltså beslutet att ta bort insändarna. Ett helt tokigt beslut enligt min mening. Argumenten för åtgärden är inte heller speciellt svåra att sticka hål på.
”Det är ovanligt att ha insändare på hemsidan”
Helt fel! Det är snarare så att ett kärt barn har växt upp och fått ett nytt namn. Så kallat användargenererat innehåll (eng: user-generated content) har blivit enormt stort på webben under senare år. Faktum är att det idag är vanliga användare som du och jag som står för huvudparten av den information som publiceras på nätet.
”Negativa insändare riskerar att påverka nya kunder och intressenter”
Visst, en sådan risk finns alltid. Men större delen av insändarna var faktiskt välskrivna och långt ifrån avskräckande. Är det då en bra lösning att censurera allt? Det var inte utan anledningen att vi skapade en speciell sida för ”hästfolk” på nya svenskgalopp.se och placerade insändarna en bra bit ner på sidan. Vidare är jag helt övertygad om att mycket av det som skrivs i forum utanför sajten svenskgalopp.se skadar galoppsporten betydligt mer.
”Det inte varit helt enkelt att bedöma de förslag som kommit in och det finns alltid då en risk att man upplever att vi censurerar det som inte passar oss”
Alla texter som uppfyller de stipulerade reglerna ska naturligtvis publiceras oavsett om det passar ledningen eller inte. Och i min värld går dåliga argument alltid att bemöta med bra argument. Sedan behöver inte alla insändare besvaras. Det viktiga är att vi alla respekterar att folk har skilda åsikter och gör olika prioriteringar i sporten.
”Vi bedömer också att det finns väldigt många andra kanaler att göra sin röst hörd, inte minst genom olika former av sociala medier.”
Detta måste vara det sämsta argumentet av alla. Jag är nämligen övertygad om att ledning och styrelse inte tar del av vad som skrivs på sociala medier. Och om de mot förmodan gör det så lär de knappast ge sig in i debatter i dessa forum. Ett stort ”problem” i sporten under många år var forum som Travpunkten där människor anonymt kunde spy ur sig precis vad som helst, allt från diffusa personangrepp till direkta ärekränkningar. Det gick så långt som att dåvarande VDn bad mig plocka bort länken till forumet. Det är alltså i sådana forum styrelsen vill att galoppentusiaster ska publicera förslag och idéer i fortsättningen? Vidare verkar man inte förstå att det är i just sociala medier som galoppens image kan ta allra mest skada. För om det är någon plats där nya intressenter kommer i kontakt med sporten så är det just i sociala medier.
Argumenten håller alltså inte. Min bedömning är snarare att insändarna upplevs som ”obekväma”. Det är jobbigt när människor kommer med motargument och det är ännu jobbigare att behöva besvara dem. Vidare har styrelsen inte fått gehör för två tunga motioner i fullmäktige under senare år. 1. Att lägga Göteborg Galopp i malpåse. 2. Avvecklingen av hindersporten i landet. Båda frågorna har föregåtts av välskrivna insändare på svenskgalopp.se. Hur mycket de har påverkat medlemmarna i fullmäktige är naturligtvis omöjligt att säga. Men att de har varit en nål i ögat för många behöver vi nog inte betvivla.